Jordskalv i slutförvaret för kärnavfall - Seminarium och utfrågning 2006-03-15-16

PDF, 394 KB

Kommentar av Nils-Axel Mörner

Förord

Frågan om det kan bli stora jordbävningar i samband med en istid som skulle kunna skada ett slutförvar för använt kärnbränsle har länge diskuterats.  För att få mer klarhet i frågan hölls den 15e till 16e mars, 2006 ett seminarium efterföljt av en utfrågning i Oskarshamn. Seminariet och utfrågningen anordnades inom ramen för kommunal samverkan mellan Östhammar och Oskarshamn i slutförvarsfrågan (ÖSOS).

Bakgrunden var att SSI nyligen hade avslutat ett projekt med expertbedömningar om sannolikheten för stora jordbävningar. Det fanns flera orsaker till denna uppföljning av SSI: s projekt. För det första behövde resultaten kommuniceras med en större målgrupp än vad som dittills varit fallet. För det andra behövde resultaten sättas in i ett större sammanhang för att deras betydelse för säkerheten skulle kunna uppfattas och förstås, inte minst genom att SSI projektet kom att behandla bara en begränsad del av hela frågan om slutförvarets säkerhet under en istid, d.v.s. sannolikheten för stora jordbävningar. Seminariet var  också en del av kommunernas uppföljning av det metodseminarium som ÖSOS anordnande år 2004 i Oskarshamn.

Denna rapport är en redigerad version av den bandade upptagningen från seminariet. Vi har tagit oss friheten att göra vissa redigeringar i texten med ambitionen att göra talspråket mer lättläst. Det är min förhoppning att detta inte lett till missförstånd så att det skrivna ordet fått en annan innebörd än det talade. Om någon föredragshållare eller paneldeltagare anser sig felciterad är jag tacksam för era synpunkter vilka vi självklart är beredda att delge samtliga som får del av denna dokumentation. Råutskriften finns att tillgå på LKO kontoret i Oskarshamn.

Jag vill passa på att tacka alla deltagare för givande presentationer och spännande och förtydligande frågor.

Kaj Nilsson
Projektledare
LKO-projektet

 

INNEHÅLL

Förord

Inledning av seminariet
   Peter Wretlund, kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamns kommun
   Kjell Andersson, Säkerhetsgruppen, Oskarshamn kommun

Kan det bli kraftiga jordbävningar i samband med en istid?
   Mikael Jensen, SSI - Expertbedömningsprojektet
   Björn Lund, Uppsala Universitet
   Nils Axel Mörner
   Frågestund

Vad händer med berget?
   Paleoseismisitet, Nils Axel Mörner
   Raymond Munier, SKB
   Ragnar Slunga, FoI

Kan man undvika riskerna för jordbävningar med respektavstånd i slutförvaret?
   Harald Hökmark, SKB
   Nils-Axel Mörner
   Ragnar Slunga, FoI

Säkerhetsanalys och kravbild
   Allan Hedin, SKB
   Bo Strömberg, SKI
   Björn Dverstorp, SSI

Utfrågning. Moderator: Göran Skytte

Sammanfattning

Inbjudan med program (inte med i bifogad PDF)

Deltagarlista (inte med i bifogad PDF)

AttachmentSize
lko-oskarshamn20070524.pdf393.54 KB

Kommentar av Nils-Axel Mörner av jordskalv seminarium 2006-03

Kommentar 2007-11 av Nils-Axel Mörner av det publicerade seminariereferatet ”Jordskalv i slutförvaret för kärnavfall” (Oskarshamn, 2006)

Vi har gått en lång och mödosam väg sedan 1977. Under denna resa har SKB steg för steg tvingats retirera i sina ståndpunkter. Samtidigt har jag (och min Paleogeophysics & Geodynamics-grupp) steg för steg fått våra synpunkter bekräftade.

På 1970talet hävdade man att ”alla sprickor är äldre än 1,6 miljarder år”, att ”inga jordbävningar överstiger magnitud 4,5 och att detta aldrig kan ge mer än 3,6 cm förskjutningar i berget”, samt att ”istider har inga effekter”.

Samtliga dessa påstående – som låg till grunden för beslutet om ett ”slutförvar” som skulle hålla i mer än 100.000 år – är nu pulveriserade och borta.

Så fick man erkänna att det förekommit stora jordbävningar i Norrbotten. Samtidigt hävdade man detta bara gällde Norrbotten och att övriga Sverige inte haft några postglaciala jordbävningar.

Så kom våra dokumentationer av jordbävningar över precis hela Sverige. Vi införde en ny arbetsmetodik där vi kombinerade olika faktorer (förkastningar, uppsprickning av berget grottbildning, skred, sedimentdeformation, liquefaction, turbidit utbredning, tsunami händelser, varvdatering). Kronan på verket blev vårt stora internationella arbete runt Boda grottan i Hälsingland. Specialister från Canada, Venezuela, Ryssland och Skotland deltog i arbetet. 1999 arrangerade vi en stor internationell exkursion från Umeå i norr till Båstad i söder där 40 specialister från snart sagt hela världen deltog. Så, 2003 publicerade jag min monograf ”Paleoseismicity of Sweden – a novel paradigm” där bevisen för 54 (nu 58) stora postglaciala jordbävningar dokumenterades i detalj (och i färg).

Att i det läget hävda chansen för en stor jordbävning i Oskarshamn och Forsmark bara är: ”0,1 magnitud 7 händelse på 100.000 år”, framstår som löjligt och befängt.

Våra i fält dokumenterade jordbävningar spänner från magnituden 6 till över 8, kanske 9, med 13 jordbävningar på västkusten, 14 i Mälardalen, 7 i Hudiksvallsområdet, 5 i Forsmarksområdet och 5 (tidigare 3) i Umeåområdet. Detta utgör faktabasen. Vad SKB hänger sig åt är inget annat än förskönande förvrängningar av verkligheten för att söka komma ur ett problem som de annars inte skulle kunna klara på det sätt deras metod fordrar.

(Det förtjänas påpekas att de av SKB, utan upphandlingsförfarande, bekostade studierna i Oskarshamn och Östhammar har inte utförts på ett erforderligt modärnt och allsidigt sätt vad gäller paleoseismicitet.)

Vid seminariet i Oskarshamn, sade sig SKB (numera) vara införstådd i att postglaciala jordbävningar även förekommit i södra Sverige. Likväl – här kommer ett nytt svart svek –återfaller  SKB till ett primitivt, forskningsfientligt, förnekande i SR-CAN; nämligen, och jag häpnar för Boda jordbävningen torde vara världens bäst studerade och dokumenterade paleoseismiska händelse, förnedrar man sig med att skriva den är ”kontroversiell” (SR-CAN, sid 320).

Men här har vi hela SKBs attityd i ett nötskal – förnekelse av allt som kan äventyra deras projekt. Då åsidosätter man respekten för den långsiktiga säkerheten och tänker bara på den egna framfången i korttidsperspektivet.