Samråd, stöd och slutförvar – en utvärdering av stöd till ideella organisationer ur Kärnavfallsfonden

PDF, 629 KB

På remiss t.o.m. fredag den 15 augusti 2008. Remiss från individer och organisationer skickas till:
Ansi Gerhardsson, Kansliråd, Miljödepartementet, 103 33 Stockholm.
E-post: ansi.gerhardsson@environment.ministry.se. Tlf. 08-405 35 09.

För information om hur man skrivar remiss se:
Regeringskansliet.  2003.  Svara på remiss – hur och varför, Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet (SB PM 2003:2).

Sammanfattning

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat den försöksverksamhet med stöd ur Kärnavfallsfonden till vissa ideella föreningar som pågår under perioden 1 januari 2005 till och med den 31 december 2008. Utvärderingen har omfattat frågan om medlen har använts på avsett sätt, vilken effekt stödet har haft samt om stöd fortsättningsvis bör utgå.

Bakgrund och syfte

Samråd krävs innan SKB ansöker om tillstånd för att slutförvara använt kärnbränsle
I Östhammars respektive Oskarshamns kommun genomför Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) platsundersökningar i syfte att kunna välja den lämpligaste lokaliseringen för att slutförvara använt kärnbränsle. De anläggningar som behöver uppföras med anledning av slutförvaret kräver tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen. SKB är därför skyldig att samråda om verksamheten med berörda myndigheter, kommuner, organisationer och allmänheten. Dessa samråd inleddes 2002 och kommer att avslutas tidigast under 2009. Därefter kommer SKB att lämna in nödvändiga tillståndsansökningar för anläggningarna.

Stödet ska underlätta för organisationer att delta i samråden
Regeringen och riksdagen har anfört att kommande beslut om slutförvaret måste få en allsidig belysning samt vara väl förankrade hos alla intressenter. Det stöd som Statskontoret har utvärderat syftar därför till att underlätta för nationella ideella organisationer att delta i de samråd som föreskrivs i miljöbalken och kärntekniklagen. De kostnader som stödet får användas till behöver dock inte kunna hänföras till ett specifikt samrådsmöte. Stödet har utgått med tre miljoner kronor per år under perioden 2005–2007. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) har erhållit knappt två tredjedelar av dessa medel. Närmare en tredjedel av stödet, dvs. ungefär en miljon kronor per år, har tilldelats Miljörörelsens kärnavfallssekretariat (Milkas). Därutöver har ytterligare två föreningar beviljats mindre stöd ur Kärnavfallsfonden.

Stödets användning och effekter

Föreningar som får stöd uppfyller grundläggande krav
Statens kärnkraftinspektion (SKI) har i uppgift att pröva och besluta om stödet. Statskontorets utvärdering visar att myndigheten kontrollerar att de föreningar som får stöd uppfyller de grundläggande krav som ställs på dem. Till dessa hör bland annat att föreningarna utnyttjar rätten att delta i samråden, är demokratiskt uppbyggda samt att de företräder minst 2 000 medlemmar. SKI:s uppföljning av de beviljade bidragen visar emellertid inte om medlen alltid använts på avsett sätt och enligt gällande regler.

Stödet har bidragit till aktivt deltagande och bättre kunskap
Statskontoret konstaterar i rapporten att MKG och Milkas har deltagit i samrådsprocessen på ett mycket aktivt sätt. De båda föreningarna har inkommit med en mängd relevanta frågor och synpunkter till samråden. Dessa har besvarats av SKB som tvingats bli tydlig i sina beslut och vägval. Detta ökar förutsättningarna för att företagets ställningstaganden ska kunna förankras och förstås av en bredare krets av allmänheten. Det har även visat sig att MKG och Milkas bidragit till att öka allsidigheten i de frågor som diskuteras i samråden, eftersom föreningarna intresserar sig för delvis andra ämnen än vad närboende och lokala organisationer gör. Statskontorets bedömning är att den kunskap som ligger till grund för många av frågorna sannolikt inte hade kunnat erhållas om föreningarna inte hade haft ekonomiskt understöd.

Slutförvarsfrågan har fått en mer allsidig belysning och kvaliteten i samråden har höjts
Det finns ett stort demokratiskt värde i att miljörörelsen kan föra fram olika frågor i samråds- och beslutsprocessen på det sätt som de själva önskar. I rapporten konstateras dock att det finns exempel på när frågorna har handlat om annat än slutförvaret av kärnavfall. Det finns även exempel på aktiviteter som går att ifrågasätta om de är förenliga med stödets syfte. Trots detta är Statskontorets bedömning att stödet i allt väsentligt har använts på avsett sätt, att det har bidragit till att frågan om slutförvaret fått en mer allsidig belysning samt att kvaliteten i samrådsprocessen har höjts.

Statskontorets förslag

Stödet bör utgå under remisstiden
Statskontoret anser att om stödet förlängs en tid efter det sista samrådsmötet kommer de beslut som miljödomstolen och regeringen ska fatta sannolikt att få en bättre förankring hos allmänheten och övriga intressenter. Framförallt finns det anledning att ge ideella miljöorganisationer så goda förutsättningar som möjligt att lämna väl genomarbetade remissvar på SKB:s ansökningshandlingar. Statskontoret föreslår därför att stödet kan utgå till och med 12 månader efter det att föreningarna har fått tillfälle att komma in med remissynpunkter till miljödomstolen. Om stödet förlängs till denna tidpunkt får föreningarna även rimlig tid att avveckla de delar av verksamheten som är beroende av stödet.

Kontrollen bör förbättras
Statskontoret anser att stödet även fortsättningsvis bör finansieras med medel ur Kärnavfallsfonden i enlighet med vad som skett under försöksperioden. Den nya Strålsäkerhetsmyndigheten som bildas när SKI och Statens strålskyddsinstitut (SSI) slås samman den 1 juli 2008, föreslås få uppdraget att administrera och besluta om stödet. Myndigheten bör i större utsträckning än vad som hittills varit fallet, kontrollera att stödet används på avsett sätt och enligt gällande regler. I rapporten redovisar Statskontoret även förslag på hur en sådan kontroll kan utföras.

Möjligheten att använda stödet till information bör vidgas
Stödet får i dag inte avse kostnader för information riktad direkt till allmänheten utöver vad som avser samrådsförfarandet. I enlighet med stödets mer övergripande syften anser Statskontoret att föreningarna borde ha möjlighet att använda stödet till att informera allmänheten om frågor om slutförvaret som de anser är viktiga att beakta, även om SKB menar att dessa inte är föremål för samråd enligt miljöbalken. Det är i praktiken också mycket svårt att kontrollera och avgöra om en informationsinsats avser samrådsförfarandet eller någon annan del av slutförvarsfrågan. Statskontoret föreslår därför att lydelsen i gällande förordning ändras till att stödet inte får avse kostnader för information riktad direkt till allmänheten utöver frågor som rör hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle.

Medlemskravet bör sänkas
I rapporten konstaterar Statskontoret att det inte finns några egentliga skäl till varför de föreningar som får stöd måste ha minst 2 000 medlemmar. Däremot skulle en sänkning av kravet vad gäller antalet medlemmar kunna få till följd att de föreningar som erhåller stöd ur Kärnavfallsfonden framöver representerar en bredare krets av allmänheten. En sänkning av kravet på antalet medlemmar skulle även kunna medföra att en större del av miljörörelsen kan komma till tals i samrådsoch beslutsprocessen. Statskontoret föreslår därför att antalet medlemmar som krävs för att en förening ska kunna få stöd ur Kärnavfallsfonden sänks till 1 000.

AttachmentSize
statskontoret20080417.pdf628.77 KB