Inlägg från Miljörörelsens kärnavfallssekretariat på KASAMs seminarium om djupa borrhål 07-03-15
Vi skulle vilja lyfta fram några aspekter på vad vi i Miljörörelsens kärnavfallssekretariat ser som nödvändiga ingredienser i en säkerhetsfilosofi rörande syn på och val av metod. Men först vill vi uttrycka vår uppskattning av att detta seminarium kommit till stånd. Äntligen har miljörörelsens krav sedan många år tillbaka hörsammats om en djupdykning i något annat förvarsalternativ än KBS-3. Dessa minuter ger inte utrymme för att beskriva MILKAS’ syn på djupa borrhål som metod, men grovt förenklat kan sägas att vi ser skeptiskt på denna metod då den, precis som KBS-3, inte tar tillräcklig hänsyn till geodynamiska krafter utanför vår kontroll som t ex jordbävningar.
Ansvarsbegreppet är centralt för en diskussion om säkerhet. En definition av ansvar skulle kunna vara att våga och vilja ta konsekvenserna av en handling, här syftande på valet att använda en energikälla vars avfall orsakar svåra problem under 100.000-tals år. Vågar och vill samhället då ta konsekvenserna av denna handling? Tyvärr ser det inte ut att vara fallet. Den stress som präglar beslutsprocessen i kärnavfallsfrågan bedömer vi som ett uttryck för ett försök från industrin och borgerliga partier att så fort det går försöka sopa igen spåren efter det historiska felsteget att satsa på kärnkraft, för att därefter kunna forcera fram ännu mer kärnkraft. Av myndigheternas förvisso lovvärda fem principer blir den som innebär att avfallet inte ska lämnas över till nästa generation tyvärr bara en hjälp för denna inriktning. Eftersom det är ett fullständigt omöjligt önsketänkande att vi inte lämnar över problemet till kommande generationer hur vi än gör, så menar vi att ett verkligt ansvarstagande måste innebära att framför allt inte dölja och undanhålla problemets omfattning för framtidens generationer. De har rätt till full tillgång till all vår kunskap och medvetenhet om farorna med kärnavfallet! De har rätt till att ta del av våra lärdomar från våra misstag, och de har rätt till att vi inte hindrar nya lärdomar från att tas fram. Därför vill vi uppmana industrin, myndigheterna och KASAM att våga ta ansvaret att stressa ner i kärnavfallsbeslutsprocessen för att vänta in ny kunskap, och att fortsätta i denna riktning och undersöka fler alternativa metoder.
För Miljörörelsens kärnavfallssekretariat
Elisabet Ahlin
Marika Dörwaldt