Publicerad i Pitea-Tidningen 11 februari 2012 på
www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=6712243
Se också "Kalix först ut med nej till kärnkraft" i Norbottens kuriren på
www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6295816
Fullmäktige i Kalix kommun beslutade att bifalla mitt medborgarförslag och beslutade att: "Att aktivt ta ställning mot alla planer på utbyggnad av kärnkraftsanläggningar i vårt närområde. Kärnkraft är igen förnyelsebar energiform och lämnar stora miljöskulder till kommande generationer. En utbyggnad av kärnkraft i vårt närområde strider mot vår regionala och kommunala utvecklingsplan, där vi aktivt tar ställning för att värna och bevara våra unika miljöer. Ett kärnkraftverk i vårt närområde skulle också minska möjlighet att attrahera företag och människor att etablera sig i vår kommun."
Kalix kommun gör ett viktigt ställningstagande för en hållbar framtid i kommunen. Kalix är den första kommunen som aktivt tar ställning mot byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenviken. Jag hoppas nu att samtliga kommuner i Norrbotten och Västerbotten följer Kalix exempel.
Det är ett insiktsfullt beslut - den unika miljön är grunden för en hållbar utveckling i kommunen. Kalixälven, en av Europas sista stora outbyggda älvar, är livsnerven i kommunen och en ovärderlig källa till liv. Kalixälven möter här havet i en värdefull skärgård. Bottenvikens hav, kust och skärgård är en världsunik miljö. Det finns stora möjligheter i klimat- och energiomställningen och i en hållbar utveckling. Kalix kommun kan bli en förebild i det arbetet.
Kärnkraften är inte någon lösning på världens klimatproblem, det är energieffektivisering och förnybar energi. Kärnkraften är aldrig en del av en hållbar utveckling. Kärnkraften innebär en livsfarlig kedja av risker och negativa konsekvenser för allt liv, från brytning av uran, till energiproduktion och avfall.
På 1980-talet var vi som bor i Kalix kommun på ett mycket påtagligt sätt tvungna att ta ställning till kärnkraften. Då gällde det byggandet av ett slutförvar för allt det svenska högradioaktiva kärnkraftsavfallet, atomsoporna, i Kamlungekölens berg. Kärnkraften ger tonvis med avfall som är livsfarligt i mer än 100 000 år och detta avfall måste man göra av med någonstans. I Kamlungekölen gjordes undersökningar under flera års tid och mängder av borrkärnor tillvaratogs. Förutsättningarna för ett slutförvar var goda sa man. Men vi sa nej i Kalix till att lagra atomsoporna djupt ner i berget då ingen kan garantera säkerheten. Fortfarande finns ingen säker lösning någonstans i världen på vad man ska göra med avfallet.
Kärnkraften är gränslös och kärnkraften är därför en global fråga. Vi måste samarbeta över alla gränser för en kärnkraftsfri värld. Överallt i världen samlas människor för att kämpa för en värld utan kärnkraft. Kärnkraftsmotståndet växer runt om i världen efter det fruktansvärda som hände i Fukushima i Japan. Fortfarande kommer larmrapporter varje dag från Fukushima. Jag är säker på att vi kan påverka - kom med i nätverket för ett Kärnkraftsfritt Bottenviken.
-- Lena Lagerstam Morjärv