Kärnavfallssäkerhet påverkas av ekonomin

Publicerad i Uppsala Nya Tidning (UNT) 24 oktober 2009

KOMMENTAR till Carl Sommerholts (SKB) svar 19/10.

KÄRNAVFALL. Carl Sommerholt, kommunikationschef på SKB, hävdar att det inte finns några problem med kärnavfallshanteringen. Myndigheterna har full koll och därmed finns ingen anledning för allmänheten att oroa sig, i alla fall inte så länge som det rör sig om svenska metoder.
Men myndigheterna befinner sig i ett samhälleligt sammanhang: Hotande växthuseffekt, svag ekonomi - och ett tryck på bolag och myndigheter att få fram billig energi för våra tydligen omättliga behov. Några krav på återhållsamhet, som på 1970-talet, hörs knappast längre.

Och med växthuseffekten förhåller det sig så att kärnkraften inte duger som botemedel, det som behövs är helt enkelt att först och främst den rika världen lägger om livsstil.
En korrosionsforskare vid KTH visar på risken för att kärnavfallskapslarnas koppar inte ska hålla mer än 1 000 år (jämfört med de 100 000 som har utlovats och dessutom en mångfalt kortare tidsrymd än vad kritikerna hävdar) och denna forskare avfärdas utan så mycket som en kommentar av Sommerholt. Det är inte första gången forskare påpekat att koppar korroderar. Ändå har man från SKB:s sida skurit ned kraven på kopparkapselns tjocklek från ursprungliga 20 centimeter till 5 centimeter.
Någon som inte tror att det har med kopparpriset att göra?

KTH-forskaren säger att det kan behövas uppemot en meter kopparmetall för att klara 100 000 år. Men kärnkraftsindustrin måste hålla kostnaderna nere, för det ser inte alls bra ut när det gäller kärnkraftens ekonomi framöver. De stora vinsterna, ja hela industrin hotas. Vi ser ett tydligt exempel på detta när det gäller Finlands femte reaktor i Olkiluoto. Den skulle vara klar att tas i bruk i år, men nu ser det ut att dröja ytterligare fyra år. Och kostnaderna har stigit till över fem miljarder euro. Det är dubbelt så mycket som det utlovade "fasta" priset för en nyckelfärdig anläggning.
Kärnkraftens säkerhet hänger samman med ekonomin. Det är som Energimyndighetens chef Tomas Kåberger sade vid ett seminarium nyligen: "Det verkar bli ekonomin som tar död på kärnkraften". Nu gäller det att minimera riskerna och att sluta tillverka dödligt avfall.