CLAB kärnkraftens akilleshäl

Insändare publicerad i Barometern Oskarshamns-Tidningen (OT) 12 maj 2017
https://www.barometern.se/insandare/clab-karnkraftens-akilleshal-och-ett...

CLAB kärnkraftens akilleshäl

I OT måndag 6 maj uttrycker kommunalrådet Peter Wretlund berättigad oro över de pengar som står på spel om Östhammar säger nej till ett slutförvar. Kommunfullmäktige har den 25 april 2017 beslutat att hålla en folkomröstning gällande frågan om Östhammars kommun ska tillåta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Folkomröstningen kommer att ske den 4 mars 2018.

Frågeställningen lyder:
Tycker du att Östhammars kommun ska tillåta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark? Ja eller nej?

Förutom pengar är CLAB ett potentiellt hot mot ett stort geografiskt område i Oskarshamn. SERO har under åren påpekat det olämpliga och det riskfyllda i den valda metoden för mellanlagring av kärnavfall. Mellanlagringsmetoder för kärnavfall är lager med aktiv eller passiv kylning. Flertalet länder har valt passiv kylning av mellanlagret, där det utbrända bränslet placeras i luftkylda torrcylindrar (Dry Cask) med vikten ca 150 ton. Dessa cylindrar klara lagringstider upp till 300 år.

I CLAB har man valt aktiv kylning som betyder att kylvattnet som omger bränsleelementen kontinuerligt måste pumpas genom värmeväxlare i minimum 35 år eller till dess sista bränsleelementet lämnat CLAB om kanske 100 år. Om drifttiden för svenska reaktorer ökas med tio år kommer sista reaktorn att stängas 2055. Därefter måste bränslet kylas i minst 35 år för att nå en temperatur som gör att grundvattnet inte kokar i slutförvaret.

Hade lagret varit av passivtyp hade en förlängd mellanlagring varit av godo. En längre mellanlagring sänker temperatur och strålningsnivåer. En lägre gammastrålning är positivt för kopparkapseln. Driften av CLAB kräver ca 1 600 000 kWh el per år. Vad kostar elen dag ett och var kommer den ifrån när sista reaktorn stängs? Ett passivlager har enbart kostnader för bevakning och minimum underhåll. Vem vill släpa iväg en cylinder som väger 150 ton?

I Miljökonsekvensbeskrivningens nollalternativ sid 292 beskrivs största risken vid en torrkokning som skulle gå snabbast då bränslet har sin maximala resteffekt, vilket inträffar år 2042. Om anläggningen överges vid denna tidpunkt tar det cirka en vecka innan vattnet börjar koka och därefter tar det ytterligare tio till tolv veckor innan bassängerna är torrlagda.

Sårbarheten beskrivs ytterligare i Kärnavfallsrådets rapport SOU 1017:8 under rubriken ”Omständigheter som kan förhindra ett fullföljande av ett igångsatt slutförvarsprojekt – och konsekvenserna”

SERO har vid flera tillfällen använt samma uttryck som artikelförfattaren ”Utan att ta till överord sitter kommunen med Svarte Petter på hand”. SERO hävdar även att CLAB är slutförvarets akilleshäl.

Roland Davidsson
SERO:s granskningsgrupp för slutförvar
www.sero.se