Nej, kärnkraft är inte lösningen för Sverige

Author(s)
Publication date
2022-06-08

Källa: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jxd96P/amory-b-lovins-karnkraft-ar-…

Debatt
Nej, kärnkraft är inte lösningen för Sverige
Energiexperten Amory B. Lovins: Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta

Publicerad: 8 juni. Uppdaterad: 9 juni.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Nordeuropas vedkris löstes genom att greve Cronstedts kakelugn, som nådde 50 procents effektivitet, infördes i Sverige från 1767. Dessutom tätade man mot drag, isolerade och satte in innanfönster.

Vedförbrukningen föll med 50–80 procent vilket räddade de svenska skogarna. Kakelugnen var marknadsledande fram till slutet av 1940-talet.

Moderna versioner närmar sig 90 procent effektivitet – behändigt när man vill bränna föråldrade energistudier.

Tusen års gruvdrift och århundraden av industriella framgångar med stål, fartyg och glas är basen för Sveriges nya ledarskap för fossilfritt stål.

Superisolerade, passivt uppvärmda byggnader och effektiva fjärrvärmesystem är vitt spridda i Sverige. Energimyndighetens Hans Nilsson gick i spetsen på 90-talet för att få ut mer effektiva apparater på marknaden med hjälp av olika belöningar.

Svenska elektriska flygplan är på väg. Lärosäten som KTH, Chalmers och Lund tar fram imponerande innovationer.

Sverige har all kompetens som behövs och kan, som litet land, utvecklas snabbt.

Nästa steg i Sveriges utveckling blir att fullborda resan från 70 till 100 procent förnybar elektricitet när Sveriges sex kärnreaktorer, som börjar bli till åren och knappast är lönsamma längre, stängs på 2040-talet – troligen tidigare.

Detta kräver ytterligare effektivisering, att man elektrifierar transporter och industrier, samt investerar i den mest kostnadseffektiva elproduktionen och ett kraftnät som är pålitligt.

En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning, dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Även med drygt 50 procent ekonomisk tillväxt skulle kärnkraften kunna avvecklas enligt folkomröstningens resultat, koldioxidutsläppen från energisektorn minska med en tredjedel och årliga energikostnaderna minska med 6 miljarder kronor.

I verkligheten lyckades effektiviseringen ännu bättre samtidigt som den ekonomiska tillväxten blev tre gånger så stor som förväntat. Nu finns ännu bättre teknik, och Sverige kan prestera bättre.

Om byggnader, fabriker och elektriska fordon utformas som helt integrerade system kan mångfalt mer energi sparas än man tidigare trott, och rentav med billigare metoder.

Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Dagens bästa fönster är tre gånger effektivare än de som fanns 1987, de isolerar lika mycket som 16–22 rutor, ser ut som två och kostar mindre än tre.

Mina medarbetare har moderniserat industrier för 60 miljarder dollar med energibesparingar på 30–60 procent i gamla fabriker, som lönade sig inom några år. Och 40–90 procent i nya fabriker, dessutom till lägre kostnader.

Smartare byggnadsdesign kan med lönsamhet spara hälften av världens cement och stål. Ultralätta kolfiberbilar som är 2–3 gånger effektivare än dagens metallbilar (och därmed billigare att elektrifiera och ladda) går att tillverka med lönsamhet.

Enligt uppgift planeras tillverkning i Kina där man sparar in 79 procent av stålet jämfört med metallbilar. Man sparar också in på batterimaterial.

Svensk vind- och solenergi kostar nu ungefär häften så mycket per kWh som ny kärnkraft (enligt Energiforsk, vars uppskattningar av kostnaderna för kärnkraft har kritiserats som alltför låga).

Dessa förnybara energislag är de billigaste kraftkällorna i 91 procent av världen, har erövrat 95 procent av den globala marknaden för nyproduktion och får 10–20 gånger mer investeringskapital än kärnkraften.

Förnybara källor och effektiv konsumtion sparar mest koldioxidutsläpp per krona och år.

Att i stället anlägga dyrare kärnkraftverk skulle förvärra klimatförändringarna. Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.

Den brådskande omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar, inte dyra, långsamma, spekulativa.

Sveriges plan på 120 TWh om året från havsbaserad vindkraft är en klimatmässig, industristrategisk och ekonomisk vinnare.

Putins krig förstärker argumentet för effektivisering och förnybar energi. Det gäller särskilt sådan som bygger på decentraliserad produktion som kan leverera även utan omgivande elnät.

Det händer inte sällan att kärnkraftverk måste stängas under långa och oförutsägbara perioder, som i Japan och Frankrike. När hälften av de åldrande kärnkraftverken är stängda för reparation och säkerhetskontroller har dessa länder minskat kärnkraften mer än Tysklands totala stängning av kärnkraftverk sedan år 2000.

Och när Frankrikes leverantör av anläggningar och kärnbränsle är ur stånd att finansiera ersättningar importerar Frankrike rekordmycket el från Tysklands till hälften förnybara, diversifierade och konkurrenskraftiga el som produceras billigare och pålitligare.

Som jämförelse kan nämnas att det kärn- och vattenkraftsfria, högeffektiva Danmark till fyra femtedelar får sin el från förnybara källor, med lägre konsumentpriser än Sverige. I Danmark och Tyskland är leveranssäkerheten större än Sverige.

Det finns tio koldioxidfria sätt att balansera elnätet – där stora batterier är de dyraste – som kan garantera tillförlitlig el billigare än med kärnkraftverk i kraftnätet.

Den mycket tillförlitliga tyska systemoperatören 50Hertz – med 62 procent förnybar energi som planeras vara 100 procent år 2032 – konstaterar att mulna, vindstilla vinterperioder är långt mer hanterbara än vad som ofta påstås.

Sveriges vattenkraftstäta system skulle kunna hantera sol- och vindel ännu lättare. Modeller som påstår motsatsen begränsar eller utelämnar helt enkelt de flesta av de tio bättre sätten.

Kärnkraften världen över befinner sig i långsam kommersiell kollaps och dör av marknadskrafternas obönhörliga attack.

Dess förespråkare och kritiker behöver inte vara eniga om detaljer för att respektera den fria marknadens domslut. Kärnkraften har slutgiltigt förlorat på konkurrensutsatta marknader jorden runt.

Det finns ingen välgrundad anledning för Sverige att föredra den föråldrade teknik som har tjänat landet väl historiskt men som nu har blivit upphunnen av bättre möjligheter.

Amory B. Lovins, fysiker och adjungerad professor i civil and Environmental Engineering vid Stanford-universitetet i USA. Har tidigare varit rådgivare till USA:s energi- och försvarsdepartement. Har bland annat tilldelats Volvos miljöpris och Right Livelihood-priset och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien

Publication year