Milkas’ rapporter från Mark- och miljödomstolens huvudförhandling i KBS-3 målet, september-oktober 2017

Publication date
2017-11-02

Foton

Stockholm 5-8 september 2017: Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4
Stockholm 11-14 september 2017: Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8
Oskarshman 2-6 oktober:
Dag 9 | Dag 10 | Dag 11 | Dag 12
Gimo 9-13 oktober:
se länkarna till MKG:s rapporter nedan
Stockholm 23-24 och 26 oktober: Dag 18 | Dag 19 | Dag 20

--------------------------------------------
Se också:
Östhammars kommuns rapportering:
slutforvarforsmark.se/aktuellt/
MKG:s rapportering: mkg.se/nyheter | Dag 1 | Dag 2 | Dag 3 | Dag 4 | Dag 5 | Dag 6 | Dag 7 | Dag 8 | Oskarshman 2-6 oktober: Dag 9 | Dag 10 | Dag 11 | Dag 12 | Gimo, Östhammars kommun: Dag 13 | Dag 14 | Dag 15 | Dag 16 | Dag 17 | Stockholm 23-24 och 26 oktober: Dag 18 | Dag 19 | Dag 20 (eller här)
--------------------------------------------

Dag 20, torsdagen den 26 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 20, torsdagen den 26 oktober, från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Bakgrund: År 2011 lämnade SKB som är kärnkraftbranschens gemensamma bolag för att ta hand om kärnkraftavfallet och slutförvara det, in en ansökan om metod och anläggning för detta. 

Nu är det "finalveckan" i denna domstolsprocess. Efter 2 veckor i Stockholm, en vecka i Oskarshamn, en vecka i Östhammar/Forsmark ska det hela nu sammanfattas och avrundas. Domstolen yttrar sig till regeringen som sedan är beslutande.

Mot SKB som är sökande, är de som yrkat på avslag: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas, Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG, Organisationen SERO, Föreningen Värmland mot kärnkraft, en korrosionsforkargrupp på KTH, och 6 enskilda personer varav flera är tunga forskare, OSS-gruppen i Östhammar samt Naturskyddsföreningen i Uppsala.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Dagen började kl 09 med att domstolens ordförande redovisade de slutanföranden som är anmälda. Därefter fick SKB svara på en del återstående frågor från domstolen och andra. Tex om vissa mätningar är möjliga, hur många kopparkapslar som brister i ett simulerat exempel. SSM svarade på en annan fråga om kompletterande platsundersökningar vilket de anser inte behövs.

Därefter började slutanförandens och då var sökande SKB först ut med ett 25 minuter långt anförande Jag noterade att de anförde:
# detta med kärnbränsleavfallet är vår generations största miljöfråga och beslut 
# viktiga beslut som tidigare tagits är a) ansvaret för avfallet är lagt på reaktorägarna b) bildandet av SKB Svensk Kärnbränslehantering AB c) finansieringslagen som säger att reaktorägarna ska betala kärnbränsleavfall-omhändertagandet. 
# ansökan är ett resultat av 30-års arbete 
# domstolen ska nu bedöma ansökan enligt miljöbalkens tillåtlighetsregler 
# vår forskning har publicerats och granskats av andra expertinstanser 
# SKB har valt bästa möjliga slutförvaringsteknik 
# kärnbränsleavfallet är att betrakta som ett avfall enligt hushållningsprincipen och inte som en restenergiprodukt 
# ansökan strider inte enligt SKB mot någon av miljöbranschens tillåtlighetsregler 
# avslutade med att yrka bifall till ansökan och tackade domstolen för väl genomförd process

Östhammar kommun: 
# de har haft 3 interna arbetsgrupper som följt denna fråga 
# regeringen får endast tillstyrka efter Östhammars kommun fullmäktiges godkännande 
# utfallet av folkomröstningen kan ha betydelse för kommunfullmäktige ställningstagande
# endast Svenskt kärnbränsleavfall får deponeras 
# utgår från att SKB:s slutförvarsmetod KBS-3-V används, i annat fall måste ny domstolsförhandling ske 
# kommunen vill se upprustning av vägar i området pga befarad hög ökad belastning och trafik 
# klarläggande om vem som är ansvarig efter förslutning av slutförvaret måste klaras ut i domen

Oskarshamn kommun:
# framhöll att Clab får inte vare ett slutförvar
# att SSM har myndighetsansvar för strålsäkerhetsfrågor framöver 
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:
# de förklarade sin roll i detta ärende som en expertmyndighet i strålsäkerhetsfrågor och är i detta ärende en remissinstans men att de nu tillstyrker SKB-ansökan enligt miljöbalken men yttrar sig direkt till regeringen enligt strålsäkerhetslagen 
# de anser att sökande har redovisat att KBS-3 är den bästa metoden och de anser sökande har visat att Forsmark är den bästa slutförvarsplatsen 
# de påpekade att SSM i varje följande steg efter ett eventuellt godkännande måste godkänna det först ur strålsäkerhetssynpunkt innan det får påbörjas.

Naturvårdsverket:
# deras roll är att bevaka de allmänna naturvårdsfrågorna och relevant miljölagstiftning 
# de tryckte hårt på att ekonomisk återställningsgaranti-frågan är viktig och bör behandlas av och bör ingå i dombeslutet 
# de konstaterade att Forsmarkområdet har stora miljötillgångar och dessas känslighet 
# att det varit en lång process där SKB tillmötesgått flera av begärda krav 
# de motsätter sig inte ansökan men med vissa förbehåll.

Länsstyrelsen Uppland:
# Forsmarkområdet är känsligt för grundvattensänkning och de vill därför ha kontrollprogram för grundvattennivån plus kontrollprogram för kväveutsläpp till Östersjön 
# det behövs ett program för artsskyddsuppföljning 
# den sökta verksamheten kan tillstyrkas

Länsstyrelsen i Kalmar:
# tillstyrker sökt verksamhet

Britta Kahanpää:
# höll ett känsloladdad inlägg och började 1945 är första atombomben föll och den 6:e artutrotningen började. Hon har haft en dröm sedan 1970-talet om att alla har förstått hur farligt kärnkraften och kärnkraftavfallet är. När kan vi andas ut? När kommer dessa radioaktiva utsläpp att upphöra? KBS-3 metoden kan inte godkännas och hon yrkade på avslag på ansökan och avslutade med ett citat av Astrid Lindgren.

Eva Linderoth, Milkas:
# konstaterade att använt kärnbränsle är dödligt för allt liv på jorden
# Milkas anser att det är för tidigt att nu fastställa metod och plats för slutförvaring
# att strålsäkerhetsfrågorna är bristfälligt behandlade och att de senaste rönen inte tillämpats
# att kopparkorrosionen inte är klarlagt, forskarna är oeniga
# att jordbävningars påverkan på slutförvaret inte har klarlagts
# Milkas vidhåller sitt avslagsyrkande och hänvisar till sin sammanställning på yttranden på alla remisser

MKG Naturskyddsföreningen:
# hade ett 25 minuter långt slutanförande innehållande en lång rad av invändningar där man speciellt riktade kritik mot SSM som man anser tagit alltför lätt på sin uppgift att granska ansökan ur strålsäkerhetssynpunkt och räknade upp de lagar och paragrafer som gäller för SSM
# kärntekniklagen tar inte hänsyn till strålsäkerhetsfrågor
# de anser att SKB-ansökan uppfyller begreppet "visat" enligt strålsäkerhetslagstiftningen
# lämpligt att MMD prövar utsläpp av radioaktivitet kopplat till ansökan
# sökt verksamhet är helt ny och inte tidigare prövad enligt kärnsäkerhet- strålsäkerhet- och kärntekniklagen
# optimering och bästa möjliga teknik är främmande för miljöbalken
# kärnavfallsfrågan är så omfattande och tidsmässigt utdragen att en prövotid bör övervägas
# MKG upprepade sitt avslagsyrkande

Herbert Henkel, docent o professor i geologi:
# presenterade en lista med 7 punkter med kritik och han framhöll att han yttrar sig bara om sådant han kan, geologi 
# vi har haft haft en 8 meter hög havsnivåhöjning sedan senaste istiden. En ny istid får vi enligt vissa forskares beräkning om 60,000 år 
# repeterade sina synpunkter på förkastningar och spricklinser
# alternativ metod saknas i ansökan 
# av 10,000 ton kärnavfall återstår 10 ton plutonium efter 100,000 år 
# yrkade avslutningsvis på avslag på ansökan.

Karl-Inge Åhäll, geolog och professor:
# beslut av denna historiska dignitet motiverar en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen # enligt försiktighetsprincipen borde de 3 redovisade barriärerna i SKB-3 metoden vara helt oberoende av varandra vilket de inte är utan tvärtom är de helt beroende av varandra 
# avsaknaden av funktionellt oberoende barriärer utgör grunden för mitt avslagsyrkande 
# ansåg istället att metoden "djupa borrhål" tex innehar minst 4 av varandra oberoende barriärer 
# han berörde och förklarade begreppet "Svarta Svanar" där människan inte kan tänka utanför "boxen" och nämnde allvarliga incidenter i Forsmark (2006) och Basebäck (april 1992) kärnkraftverk kopplade till "Svarta Svanen" begreppet där vår förmåga att tänka och inse alla tänkbara konsekvenser är begränsad

Nils-Axel Mörner, docent och professor:
# ansökan är inte "allsidig" utan "ensidig" i den geologiska redovisningen
# Mörner pekade på jordbävningar i nutid runt valt slutförvarsområde och på att stötvågor uppstådda på andra sidan jordklotet har bevisligen registrera i slutförvarets närområde
# geoetik "att utesluta besvärande fakta
# yrkade på ett totalt avslag på ansökan och anser att de 3 tänkbara slutförvarsmetoderna borde ha utretts parallellt

Peter Szakalos, professor i korrosion KTH:
# ansåg att det är beklagligt att forskargrupper inom korrosion inte är överens inför denna domstolsförhandling men eftersom det pågår forskning i denna fråga runt om i världen har resultaten ännu inte stablicerats utan denna oenighet kvarstår för närvarande
# nämnde att i bottenförslutningen av denna kopparkapsel är den svaga punkten i KBS-3 konceptet eftersom kvarvarande vatten i bränsleelementen kan ge radiolysprodukter i spalten i botten och i spalten mot röret som påskyndar kopparkorrosionen
# yrkade på avslag med hänvisning till anförda skäl

Christer Laygraf, professor:
# tillförde synpunkter när effekten av radioaktiv strålning tillkommer i koppar-korrosionsfrågan, en ny kunskap som inte funnits förut. Han menade att SKB i de flesta korrosionsstudier inte beaktat strålningens inverkan på korrosionen delvis beroende på svårigheten att genomföra sådana studier
# nya försök visar att kopparkorrosionen i närvaro av strålning kan vara 1,000 gånger större än man tidigare haft kännedom om. Man har konstaterat ökat väteupptag vid närvaro av strålning plus en förändrad mikrostruktur och bör därför beaktas
# samverkanseffekterna är på långa vägar inte färdigutredda. Hur ska vi forskare vana vid tidsramar på 10 eller 100 år, förhålla oss till förutsägelser på 100,000 år, -avslutade han.

Roland von Malmborg, gröna kristna:
# atomklyvningen är det grövsta brottet mot moder jord. Sveriges plutonium kan räcka till 10,000 Nagasakibomber
# det anrikade bränslet vi köper in är bara 1/5-del av den brytna mängden. Detta betydligt större mängd med avfall tar SKB inget ansvar för. 
# han förordade att kärnbränsleavfallet ligger kvar i mellanlagret tills vidare

SERO via Leif Göransson:
# anser att slutförvarsanläggningarna ska spridas ut med stort mellanrum ur säkerhetsrisksynpunkt
# förordar torr förvaring av kärnbränsleavfallet

Därmed har sluttalan i denna tillåtelsefråga, för att använda juridikspråk, slutförd och alla som velat yttra sig har fått det. Klockan var nu runt 17,00. SKB ville och fick replikera på några av inläggen. 

I sista punkten redovisade domstolen därefter den fortsatta handläggningen och meddelade att de planerar att den 20 december i år överlämna sitt ställningstagande till regeringen

Då är alla de 106 punkterna i förhandlingsdagordningen avklarade och Mark- och Miljödomstolens ordförande tackade alla och förklarade domstolsförhandlingen avslutat i mål M 1333-11, -klockan var nu 17,35.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Kärnavfallsrådet arrangerar ett seminarium om den fortsatta tillståndsprocessen för ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Tid: 4 december, ca kl 13.00–17.00
Plats:  Garnisonen konferens, Stockholm.
Anmäl er senast den 20 november till karnavfallsradet@regeringskansliet.se
Källa: http://www.karnavfallsradet.se/seminarier
--------------------------------------------------------------------------------------------
Foton från 7 september och 9, 12, 24 och 26 oktober finns på:
http://www.nonuclear.se/m1333-11bilder201709-10

Dag 19, tisdagen den 24 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 19, tisdagen den 24 oktober, från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

Nu är det "finalveckan" i denna domstolsprocess. Efter 2 veckor i Stockholm, en vecka i Oskarshamn, en vecka i Östhammar/Forsmark ska det hela nu sammanfattas och avrundas. Domstolen yttrar sig till regeringen som sedan är beslutande.

Mot SKB som är sökande, är de som yrkat på avslag: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas, Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG, Organisationen SERO, Föreningen Värmland mot kärnkraft, en korrosionsforkargrupp på KTH, och 6 enskilda personer varav flera är tunga forskare, OSS-gruppen i Östhammar samt Naturskyddsföreningen i Uppsala.

Noterades i dag:
I dag var det extra många åhörare, helt fullt i den stora pleniesalen. Dagen som började klockan 09 började med att SKB besvarade div frågor som uppkom i går, tex hur sker service och underhåll nere i slutförvaret med tanke på strålningsrisken? Svaret var att där finns människor hela tiden som i en vanlig gruva. Om strålningsrisk finns kommer det att hanteras genom strålskyddande åtgärder.

SSM Strålsäkerhetsmyndigheten, redovisade sedan hur de jobbar och tänker om hur ansökan påverkar växter och djur ur strålningssynpunkt. "Om strålskyddet är tillräckligt för människan så är det sannolikt även tillräckligt även för andra arter.", tänker de. Deras arbetssätt är att läsa SKB-dokumentationen med avseende på metodik, data och modeller samt att man gör egna oberoende modelleringar.

Man redovisade nationellt och internationellt regelverk kring dessa frågor. Tex EU har FASSET, ERICA, PROTECT, Strålskyddirektivet. IAEA har andra regelverk. SSM:s slutsats är "SSM drar slutsatsen att det inte finns strålningsrisk för växter och djur i ansökan."

Det blev diskussion om SSM-bild 25 o 26 i redovisningen men det visade sig att bildtexten skulle var tvärtom, -så var den saken utredd.

SSM bemötte Svenska Naturskyddsföreingens publicerade påstådda "mörkade dokument" genom att meddela att detta var interna mötesdokument som förekommit under de 3-4 år som jobbet och granskningen pågått och att "de på inget sätt är myndighetens samlade mening".

SSM svarade även på fråga 7 o 8 från domstolen, på varför de trots kvarstående osäkerhetsfrågor tycker att SKB-ansökan är OK enligt miljöbalken, sett ur deras synpunkt, bl.a avseende på jordskalv och processer i bentonitleran samt olika kapsel-korrosionsprocesser och strålningsinducerad kapsel-korrosion.

SKB redovisade därefter i punkt 95 på dagordningen "en samlad katalog efter 4 veckors domstolsförhandling", sina förslag på villkor, åtagande, skyddsåtgärder mm för sökt verksamhet. Uppdelat på rubriker som buller och vibrationer, kemiska produkter, farligt och ofarligt avfall, damning, utsläpp till luft och vatten, kontrollprogram, dialogforum, transporter, skötsel- och återställningsplan, grundvatten, spillvärme, förslag till bemyndigande, strålsäkerhet, energianvändning, kompetensationsåtgärder, och kanske något mera. Uppemot ett hundratal punkter.

Sedan följde SKB-redovisningen "Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området Storskäret?", en fråga som kom upp under veckan i Forsmark/Gimo. Följd av en kortare redovisning "Samlad bedömning rörande skyddade arter och Natura 2000-områden mm."

Sen tisdag eftermiddag är vi inne på punkt 97 i förhandlingsdagordningen som innehåller 103 punkter. Punkt 97 är att motparter får redovisar sina synpunkter på det som framfördes under punkt 95 och 96, dvs SKB:s förslag på villkor och på den redovisning som SKB gjorde om natur mm i slutförvarsområdet.

Yttrade sig gjorde #Östhammar kommun, som godtar SKB:s villkorsförslag med några små kommentarer/kompletteringar. #Oskarshamn kommun anförde att de godtar SKB:s villkorsförslag i sin helhet. #SSM anförde att de har inga invändningar men berörde finansiergenssystemet vad beträffar återställningen men ansåg att det är en fråga att se över senare. #Hav och Vattenmyndigheten som tillstyrkt ansökan tidigare hade några synpunkter på vattenfrågorna tex kväveutsläppen och vattenreningen och kontrollprogram och kompensationsåtgärder. #Naturvårdsverket framförde vikten av att fler naturrelaterade villkor ställs och gav exempel på detta men nämnde även ekonomiska villkor/frågor som de anser bör beaktas. #Länsstyrelsen i Uppsala framförde synpunkter på buller, grundvattenbortledning, på utfyllnad av Söderviken, transporter, återställning av mark samt hade några djurrelaterade synpunkter, tex Gölgroda. #Länsstyrelsen i Kalmar hade inga kommentarer utan godtog SKB villkorsförslag i sin helhet. Britta Kahanpää hade synpunkter och krav som hon läste upp, bl.a alternativ till sökt plats och metod, och upprepade sitt krav på avslag på ansökan. #Naturskyddsföreningen/MKG, anförde synpunkter på det SKB redovisade i punkt 96 som berör djur och natur i slutförvarsområdet. De anser bl.a att SKB bör söka dispans på flera uppräknade artskyddade djur, plus hade synpunkter och krav på flera naturskyddade naturarter. #Närboende Åsa Lindstrand tillika ordförande i OSS ställde krav på villkor att SKB ska bekosta bullermätningar för de närboende som anser sig störda.  

SKB svarade avslutningsvis på dagen på frågor som uppkommit under de viktiga vllkorsförslag-punkterna under eftermiddagen.

Klockan blev 17,45 innan domstolens ordförande sa "Tack och slut för i dag, -vi syns på torsdag  klockan nio igen, för i morgon har domstolens interna överläggningar och då är ni inte välkomna!"

Foton från 7 september och 9, 12 och 24 oktober finns på:
http://www.nonuclear.se/m1333-11bilder201709-10

Dag 18, måndagen den 23 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 18, måndagen den 23 oktober, från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

Nu är det "finalveckan" i denna domstolsprocess. Efter 2 veckor i Stockholm, en vecka i Oskarshamn och en vecka i Östhammar/Forsmark ska det hela nu sammanfattas och avrundas.

Mot SKB som är sökande är de som yrkat på avslag: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas, Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG, Organisationen SERO, Föreningen Värmland mot kärnkraft, en korrosionsforkargrupp på KTH, och 6 enskilda personer varav flera är tunga forskare, OSS-gruppen i Östhammar samt Naturföreningen i Uppsala.

Gjorda anteckningar under dagen:
Förhandlingsdagen började kl 10,00 och slutade kl 16,50
Laguppställningen denna vecka var; SKB 15 personer, SSM 6 personer, Länsstyrelser och Naturvårdsverket 6 personer, Kommunerna 4+4 personer, Miljörörelsen aktiva personer 15 personer, plus åhörare.

Dagen började med avstämning av återstående punkter och talartider. Domstolens ordförande påpekade särskilt att alla är välkomna att lämna synpunkter eller yttra sig.

Slutanföranden enligt punkt 100 i förhandlingsordningen ska ske på torsdag. Domstolen konstaterade även att professor i korrosionsteknik Mats Boman från Uppsala universitet ska anses vara motpart till SKB. 

Därefter fick SKB svara på de återstående 12 frågor som rätten ställt. Mycket av frågorna och svaren handlade nu om juridik och juridiska finesser och hur olika lagar och lagparagrafer ska tolkas eller gäller i de aktuella frågorna, tex ansvaret för slutförvaret efter förslutningen, dvs ansvaret när alla kärnkraftverk och anläggningar ovan jord är rivna och slutförvaret är täkt med jord och träd är planterade ovanpå. 

Ett långt svar kom från SKB:s geolog om frågan om "postglaciala deformationer kan innehålla en förstärkande tvärförkastning", en fråga/synpunkt från geologen och professorn Herbert Henkel. Begrepp som skjuvlinser, sprickzoner, plattdetektoniska förändringar, mm förekom. Henkel replikerade på svaret från SKB och framförde att förskjutningar enligt aktuell forskning visar att det sker en plattdetektonisk förskjutning på 2,5 centimeter per år och en landhöjning på 6 millimeter per år i det aktuellt område.  Henkel har tidigare yrkat på avslag på ansökan pga berget beskaffenhet vid vald plats för slutförvaret. 

Vid domstolens besöket i Oskarshamn och när vi besökte "provberget" Äspölaboratoriet 450 meter ner i berget, berättade en SKB-geolog att det i all berg, även på stort djup,  finns levande organismer. Så berget är tydligen inte så dött som man kan tro.

Angående fråga 5 om kopparkorrosion kopplat till radioaktiv strålning så svarade SKB bl.a att efter 30 år lagring i Clink så har strålningsnivån i bränsleavfallet minskat med 90 procent.

Peter Szakalos som företräder en grupp korrisionsforskare på KTH och yrkar avslag på ansökan med avseende på att kopparkapslarna kommer att korrodera, replikerar med en bild "Vad Uppsalaforskarna bör ta till sig för att öka sin trovärdighet, redovisat i 5 punkter." Ska sägas att SKB stöder sig bl.a på "Uppsalaforskningen". SKB replikerade på felaktigheter i KTH-redovisningen och diskussionen om kopparkorrosionen var i gång igen.

Fråga nr 7 "Har frågan om långsiktig strålsäkerhet någon bäring på prövningen avseende påverkan på riksintreset naturvård, natura 2,000-område och artskydd." SKB svarade bl.a. att Forsmarkområdet där kärnkraftverken nu ligger och där slutförvaret planeras ligga "För 2,000 år sedan låg området helt under vattnen, dvs var en del av Östersjön." 

Fråga 8, "Hur sker återtag i kärnbränsleförvaret i driftskedet? Hur omhändertas kapseln efter återtag? Hur hanteras den skadade kapseln i Cilnk i Oskarshamn?"

SKB redovisade i ett längre inlägg med bilder hur de har tänkt lösa återtag av skadade kapslar och hur de tänkt hantera kontaminerat material och kapslar. 

Domstolen redogjorde som avslutning på dagen skrivningar från ej närvarande intressenter.

*SGU inga invändningar utöver tidigare remissyttrande och de anser att frågan om spängmedelrester är OK redovisat av den sökande SKB. *Sjöfartsverket inga invändningar. *Trafikverket inga invändningar. *Svenska kraftnät inga invändningar om bara deras regelverk följs. *Uppsala Universitet inga ytterligare invändningar. *9 skrivelser från enskilda personer lästes upp.

SLUT från dag 18 i denna domstolsprocess.

Dag 12, torsdagen den 5 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.

---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 12, torsdagen den 5 oktober, från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

I går var det syn, studiebesök på SKB:s underjords-Äspölaboratorie, bebtonit-laboratoriet och det befintliga mellanlagret för utbränt kärnbränsle. I dag började vi klockan 08 med avresa till och syn av kapsel-laboratoriet där man utvecklat metod för själva kopparbehållaren, inredningen i den, tillslutning, kvalitetskontroll mm. Kort sagt är det en stor mekanisk experimentverkstad som ligger i en före detta fartygssvetshall nere i hamnen i Oskarshamn. 

Tillbaka i Forumhuset där förhandlingen pågått under veckan, svarade SKB på en rad frågor som uppstått under synen i går och i dag.

Som avslutning runt lunchtid några formalia och planeringsfrågor och sedan förklarade domaren rådman Anders Lillienau veckans förhandling avslutat. Vi har nu kommit till punkt 60 av 106 punkter i förhandlingsdagordningen men den punkten påbörjas i Forsmark/Gimo måndag nästa vecka. Två veckor återstår nu, en i Forsmark/Gimo och sedan en avslutande vecka i Stockholm.

SLUT från Oskarshamn.

Dag 11, onsdagen den 4 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.

---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 11, onsdagen den 4 oktober, från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

I går blev det en lång rapport, i dag blir den kortare för i dag har det varit så kallad syn. Domstolen har besökt mellanlagret för utbränt kärnbränsle, det de kallar Clab, dels Äspölaboratoriet där man har utvecklat hur slutförvaringen ska gå till och teknik för det.

Totalt var vi 38 personer med på denna visning. Jag redovisar här de anteckningar jag gjorde.

På Äspölaboratoriet jobbar ca 60 personer och det liksom Clab, ligger några "stenkast" ifrån Oskarshamn kärnkraftverk. Berg-tunnelsystemet där mycket av forskningen bedrivs, går ner till 450 meters djup och var klart 1995 efter 5 års byggtid och har sedan kompletterats 2008 och 2012. Ovanpå finns en forskarsby och man har ca 6,000 besök varje år. Alla berg läcker in vatten och i detta fallet så får man pumpa ut ca 650 liter per minut. Nedfartstunneln lutat 14 grader och varje senhöst hålls ett "tunnellopp" där då man springer upp genom nedfartstunneln och bästa tid ligger på 17-18 minuter. I berget som bildades en gång i tiden bor och lever det mikrober. Vi fick se en "riktig" deponeringstunnel som ska ha måtten 4 meter bred och 5 meter hög. I botten på den finns ett antal deponeringshål borrade, en del hål har kopparkapslar inneslutna i Bentonit, dvs långtidsprov. Deponeringshålen borras till 8 meters djup. Deponeringsmaskinen, den som stoppar ner kapslarna i hålen, har gjort 2,000 deponeringar sa guiden. 

I Bentonitlabbet fick vi se betonitpellets, ringar av bentonit och bentonitlock som läggs över kapseln och är 1,5 meter högt och väger ca 2 ton. Ringarna har väggtjockleken 3,5 decimeter.

Clab. Nu är det verklighet, skulle man kunna säga. Nu var det legitimation, passage genom metallldetektorbåge, hjälm, skyddsrock, skoskydd, bälte med gasmask, PÅ! 
Clab ligger ca 2 kilometer från hamnen dit transportbehållarna med utbränt kärrnbränsle kommer med båt. Efter så där 30-40 års lagring i Clab återstår ca 10 procent av ursprunglig strålning kunde man läsa i entrén. Det utbrända kärnbränslet kommer i stora skyddsbehållare med kylflänsar och paketet väger ca 80 ton.

Vi fick följa hela kedjan, urplockning av bränsleelementen ur transportbehållaren, överföring till de kasetter där bränslestavarna sedan förvaras i, i mellanlagringsbassängerna som ligger 40-50 meter under marken. All hantering sker under vatten som tar upp den värmestrålning som bränslet avger. I mellanlagringsbasssängerna är det normalt 8 meter vatten ovanför. Bassängvattnet håller en temperatur av 36 grader genom att det kyls med Östersjövatten. Om kylningen upphör och vattnet börjar koka och avdunsta har man ca 30 dygn på sig innan vattnet nått 1 meters nivå ovanför bränslet och det blir kritiskt. Vattnet i alla bassängerna är avjoniserat Östersjövattten och kommer från kärnkraftverkens avjoniseringsanläggning. En intressant sak var att mellanlagringsbassängerna som består av 1,5 meter tjock betong med tjock plåt utanpå, vilar på glidlager så hela bassängen kan röra sig och ta upp värmeutvidgninsförändringar. 

Båda dessa besökta anläggningar tar gärna emot besök.

SLUT för i dag!

Dag 10, tisdagen den 3 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 10, tisdagen den 3 oktober från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

I sista meningen i gårdagens rapport skrev jag Forsmark i stället för Oskarshamn, ska vara "Clab/Clink ligger bara några hundratals meter från Oskarshamn:s kärnkraftverk, -kan det vara så bra?"

Det gäller alltså att veta var man är, -nu är domstolen i Oskarshamn, en kommun med 27,500 invånare och 5,000 öar? och domstolens fokus ligger nu på den del av ansökan som SKB vill bygga upp här, en inkapslingsanläggning i direkt anslutning till det befintliga mellanlagret för utbränd kärnbränsle som de kallar för Clab. Bränsleavfallet måste ligga här i minst 30 år och kallna innan det ska stoppas in i de stora 5 meter långa kopparkapslarna.

Dagen inleddes med en detaljredovisning från SKB av verksamheten i mellanlagret Clab. I ansökan ligger en utökning av mellanlagringskapasiteten från 8,000 ton till 11,000 ton bränsleavfall men det innebär ingen fysisk utbyggnad för man har under åren utvecklat teknik för kompaktare lagring av bränsleelementen. Ca 100 personer jobbar där i dag och man tar emot ca 200 ton nytt kärnbränsleavfall per år via sin egen hamnanläggning och egna fartyget Sigrid. Clab har 10 lagringsbassänger som kyls genom inpumpning av avsaltat havsvatten som då ökar i temperatur med 7-10 grader. Man har omfattande vattenreningsanläggningar och de förbrukade jonbytar-reningsmassor som uppstår, gjuts in i betongkasetter som fraktas till slutförvaring i slutförvaret för lågt- och medelaktivt avfall i Forsmark. Man har även omfattande luftreningsanläggningar som ger upphov till renings/filtermassor. Under hela hanteringen av bränsleelementen måste de kylas till maxtemperaturen 400 graders värme. Vid temperaturen över 570 grader kan delar i bränsleelementet börja falla sönder. Marginella utsläpp sker i dag till luft och vatten uppgav SKB. Den normala bakgrundsstrålningen är 1 mSv/år (millisivert) och deras nuvarande tillstånd tillåter max utsläpp till 0,1 mSv/år men de ligger normalt långt under varför de nu ansöker om oförändrad nivå.

Vad gäller Cilink, inkapslingsanläggningen i Oskarshamn, så kommer det att ta ca 7 år att uppföra den och enheten, en byggnad på 75x100 meter och 25-30 meter hög ska dockas direkt till nuvarande Clab-byggnader. Därinne ska en mycket högautomasierad industriprocess ske när det utbrända kärnbränslet ska överföras till slutförvar i dessa kopparbehållare, en automatisering till följd av den höga strålningsaktiviteten som människan måste skyddas ifrån. I byggnationen ingår även ett underjordiskt tunnelsystem för att införa luftkylningsmöjlighet via värmeväxlare av mellanlagringsbassängerna för att ytterligare höja säkerhetsnivån. Kapaciteten i anläggningen planeras till 1 kapsel per dag men den praktiska produktionen blir tror SKB 150 kapslar per år vilket innebär att fabriken måste köras i 40 år för att fylla de 6,000 kopparkapslarna som behövs för att omhänderta hela den Svenska kärnkraftepokens kärnbränsleavfall. 

Utsläpp till luft och vatten beräknas inte öka när Clink byggts, uppgav SKB. 

Två olika typer av använda bränsleelement kommer in, benämnda BWR respektive PWR varav PWR är större i omfång och kommer från Ringhals kärnkraftverk, medan övriga kommer ifrån Oskarshamns och Forsmarks kärnkraftverk. Bränsleelementen ska torkas i Clink med varm Kvävgas medan kopparkapslarna före tillslutning ska fyllas med Argongas. Man kan även i Clink-anläggningen reversera processen, dvs öppna kapslarna om det skulle behövas, uppgav SKB.

Oskarshamns kommun frågade om bullernivåer och då redovisade SKB i stort sett oförändrade nivåer och att närmaste bostadshus ligger 1,5 kilometer bort. 

Alternativet om att inte Clink blir byggd är enligt miljökonsekvensbeskrivningen MKB, är att fortsätta lagra i nuvarande Clab-anläggning och på sikt bygga ut dess bassängkapacitet. Några andra möjliga alternativ redovisades också men då får man börja om från ruta ett, sa den föredragande.

SKB lämnade i slutet på sin långa redovisning i dag över vad de vill göra i Oskarshamn, redovisningen slutade klockan 15,30, förslag till domstolen på villkor för verksamheten.

Vid en kafferast-samtal veta att SKB räknar att dra erfarenheter av det Finska slutförvarsprogrammet som är nästan identiskt det Svenska. Finland är redan igång med byggnationsarbeterna.

Efter frågestund fick sedan Orskarshamn kommun ordet och höll ett anförande där de lämnade 12 olika synpunkter/förslagsändringar på SKB:s villkorsförslag. Tex att SKB ska dimensionera skyddsvallar för så kallade 100-års regn. Man ansåg också avslutningsvis att det är oacceptabelt att använt kärnbränsle förvaras i kommunen på obestämd framtid i den händelse av att inte Clink-anläggningen blir byggd.

SSM-Strålsäkerhetsmyndigheten, redovisade därefter hur de jobbat med denna ansökan, ett jobb som började redan år 2011 och avslutas först efter att alla kärnkraftverk är rivna och slutförvaret i Forsmark är tillslutet och byggnader ovanför inklusive anläggningarna här i Oskarshamn är rivna, dvs en bit in på 2100-talet. SSM:n slutkläm var att de anser att SKB har förutsättningar för att uppföra och driva inkapslingsanläggningen och driva mellanlagret ur strålsäkerhetssynpunkt, och tillstyrker därför ansökan enligt miljöbalken. De yttrar sig däremot direkt till regeringen över ansökan enligt strålsäkerhetslagen. Hänger du med? 

Britta Kahanpää från miljöorganisationen Milkas, dvs Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen och Jordens Vänner, yrkade återigen på avslag på ansökan och motiverade varför, och nu när vi är i Oskarshamn speciellt med avseende på metoden, både metod men även slutförvaringsplats är fel anfördes.

Miljöorganisationen MKG (Naturskyddsföreningen) anförde att eftersom nuvarande Clab-mellanlager måste finnas i 30-40 år efter att sista kärnkraftverket stängts, och att Clab redan nu rymmer hela det Svenska kärnbränsleavfallet, gott kan användas som mellanlager ytterligare tid framöver så bättre slutförvaringsmetod kan tas fram, tex djupa borrhål.

Organisationen SERO avstyrker igen KBS-3 metoden som metod och anser att mellanlager med aktiv kylning bör undvikas till förmån för så kallad torr-mellanlagring som är en vanlig metod utomlands. Clab och Clink bör i vart fall ligga åtskilda med långt mellanrum ur säkerhetssynpunkt framfördes.

Som avslutning på dagen anfördes de synpunkter som den hastigt avlidne forskarren Gilbert Ossbahr, styrelseledamot i Milkas, har i denna fråga där han varnar för att slutförvaret kan vara bortglömt, kunskapen om att det finns, redan efter 100-200 år, och säkerhetsriskerna därefter, där han pekar på sådant som djupa bergvärmehål, kopparjakt, industriell verksamhet etc som kan skada och punktera slutförvaret inklusive skada människan. Han yrkade på avslag på ansökan i den handling han sänt in till domstolen före sin bortgång.

I dag blev det en lång rapport delvis beroende på en lång domstolsarbetsdag, från 08,30 till klockan 18,15.
Inga journalister var närvarande i dag, noterade jag.
SLUT

Dag 9, måndagen den 2 oktober 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 9, måndagen den 2 oktober från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
 
Vi är nu i vecka 3 i denna 5 veckors process. Nu är Mark- och Miljödomstolen samlad i Oskarshamn där mellanlagret för utbränt kärnbränsleavfall ligger. Det kallas för Clab och ska byta namn enligt ansökan till Clink om/när inkapslingsanläggningen är klar.
"Laguppställningen" i dag är: Domstolen 6 personer i presidiet + 2 sekreterare, sökanden SKB 13 personer, SSM 4 personer, myndigheter tex länsstyrelser 6 personer, kommunerna 9 personer, miljöorganisationen Milkas 2 personer, miljöorganisationen MKG (Naturskyddsföreningen) 3 personer, organisationen SERO 1 person, övriga och publik 18 personer.
 
Under vecka 1 och 2 i Stockholm fick både sökanden SKB och motstående parter utveckla ansökan respektive sina synpunkter på ansökan. Avslag på ansökan har yrkats av: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas, Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG, Organisationen SERO, Föreningen Värmland mot kärnkraft, en korrosionsforkargrupp på KTH, och 6 enskilda personer, varav flera är tunga forskare.

Dagen och veckan inleddes klockan 14,00 med formalia och sedan ställde domstolen 8 nya frågor till SKB men även till SSM, frågor som ska besvarade på måndag i sista förhandlingsveckan, måndag den 23 oktober. Domstolen frågade även om det fanns fler motparter än tidigare anmälda, men det fanns det inte.

Sedan i punkt 39 och 42 i förhandlingsdagordningen fick SKB upprepa sina yrkanden och då med speciell tonvikt på det de vill göra i Oskarshamn. Till exempel yrkar de på att få expandera nuvarande Clab:s lagringskapacitet till 11,000 ton och då är även förbrukade härdkomponenter från rivna kärnreaktorer inkluderad. Nu har Clab som var driftklart 1985 och byggdes ut 2008 tillstånd att lagra max 8,000 ton och man beräknar nå det taket en bit in på 20-talet. Nu lagras där ca 6,500 ton utbränt kärnbränsle. Nuvarande vattendom tillåter ett kylvattenuttag på 600 liter per sekund varv i dagsläget används ca 200 liter per sekund, varför nuvarande tillstånd räcker även i framtiden. Inkapslingsanläggningen, stoppa in utbränt kärnbränsle i 5 meter långa och 1 meter runda kopparbehållare och försluta, planeras läggas ovan jord och ha en kapacitet på 200 förslutna kopparkapslar per år, eller en kapsel per arbetsdag. Befintliga mellanlagringsbassänger som ligger på 40 meter ner i berget räcker även till i framtiden vad beträffar storleken. En film visades också. Noterade att Clab/Clink ligger bara några hundratals meter från Forsmarks* nuvarande kärnkraftverk, -kan det vara så bra?

Dagen avslutades med frågestund på det som anförts under eftermiddagen.

SLUT på dag 9, 2 oktober, klockan 16,30.

* Detta ska vara "Oskarshamns" inte "Forsmarks" som noterades nästa dag.
 
Dag 8, september 2017
Index

Rapport från dag 8 torsdag 14 september från Mark- och miljödomstolens behandling av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB:s) ansökan för "tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall" – ett kbs-3 förvar

Av Miles Goldstick, Milkas informationssekreterare
 
Förhandlingen började punktligt kl. 13 med ca 60 människor i rummet, knappt hälften av deltagarna första dagen. Bland dessa består rätten av åtta, rättens tekniska support av fem personer, SKB deltog med ca 20, SSM med fem, MKG fyra, Milkas med två personer, Oskarshamn kommun två, Östhammars kommun tre och Kärnavfallsrådet med två personer. Övriga parter och myndigheter var frånvarande.
 
Rådmannen Anders Lillienau berättade att starttiden för förhandlingen måndag 23 oktober i Stockholm nu är ändrad till kl. 10 i stället för kl. 13 vilket står i förhandlingsordningen 2017-07-04 (aktbilaga 557). Denna ändring är möjlig eftersom ingen starttid fanns med i kungörelsen.
 
Anders Lillienau gav en vägbeskrivning till förhandlingslokalen i Gimo. En karta över Gimo visades på skärmen i rättssalen. SKB kompletterade med en utskrift av sju lunchrestauranger i Gimo.
 
Anders Lillienau ställde därefter fem kvarstående frågor till SKB. Frågorna ska besvaras vid ett senare tillfälle och kommer att bifogas protokollet. Rätten ska försöka bli klar med protokollet innan förhandlingen börjar i Oskarshamn måndag 2 oktober. Frågorna gällde (1) hur SKB ser på de parallella prövningarna enligt Kärntekniklagen och Miljöbalken, (2) behövs det funktionsvillkor för SKB:s referensutformning i ett tillåtlighetsbeslut enligt Miljöbalken, (3) på vilket sätt ska SKB inkludera SKB:s scenarier respektive modeller över kumulativ långsiktig risk för spridning av radiologiska ämnen från samtliga befintliga verksamheter i Forsmarks område, (4) ett förtydligande avseende Professor Herbert Henkels presentation den 7 och 11 september, aktbilaga 652, sid. 7, bild 14, rörande den valda lokaliseringen, bl.a. med hänsyn till postglacial deformation, och (5) en fördjupad redovisning av de geohydrologiska förhållandena inom Forsmarks områden och avgränsande områden, vilka kan ha betydelse för grundvattnet inom verksamhetsområden både under drift och långsiktigt.
 
Nästa punkt på dagordningen var SKB:s replik i kopparkorrosionsfrågan. Presentationer som tillsammans tog ca en timme gjordes av Allan Hedin, ansvarig för säkerhetsanalyser på /SKB/, och Johannes Johansson, SKB:s expert på kapselmaterial och projektledare för några experiment med kopparkorrosion. Ingen ny information framkom.
 
Därefter gjorde SSM, Henrik Öberg, utredare på slutförvarsenheten och doktor i kemisk fysik en 10-minuters presentation. SSM:s sammanfattande bedömning är "Korrosionsbarriären av koppar bedöms ha förutsättningar att långsiktigt upprätthålla inneslutning."
 
Efter en paus gav Peter Szakálos en presentation på ca 40 minuter. Han listade 10 kvarvarande osäkerheter, och särskilda kombinationer av osäkerheter, som enligt honom med flera inte går att ignorera för att få ett säkert slutförvar. Han nämnde också att SKB:s slutsatser går emot publicerad litteratur och att Uppsalaforskarnas arbete på uppdrag av SKB måste kompletteras.
 
Näst i tur var KTH forskare Christofer Leygraf, som på uppdrag av SKB har forskat på strålning som komponent i korrosionsfrågan. Enligt honom har strålningskomponenten behandlats förvånansvärt knapphändigt och tillade att SSM överhuvudtaget inte nämner strålning. Han visade bilder av koppar före och efter bestrålning, som ingick i projektet finansierat av SKB. En tydlig skillnad ses. Han berättade att all forskning på koppar som har diskuterats, gäller obestrålad koppar och därför inte är komplett. Han ansåg att man ska ta hänsyn till samverkanseffekter, särskilt strålningens effekter på övriga processer. Hans slutsats är att strålning har oklar inverkan på kopparns långsiktiga mekaniska integritet, särskilt över perioder på mer än 100 000 år.
 
Christofer Leygraf berättade att hans f.d. chef, professor E. Mattson, en av dem som var med i början av forskningen om koppar som möjligt kapselmateriel för använt kärnbränsle, aldrig skulle skriva under KBS-3-konceptet nu, p.g.a. all ny information som har kommit fram. Christofer Leygraf avslutade med ett citat från "KBS Teknisk Rapport 31 - Bedömning av korrosionsbeständigheten hos material avsedda för kapsling av kärnbränsleavfall. Lägesrapport 1977-09-07 samt kompletterande yttranden" skriven av en grupp inkl. Professor E. Mattsson, Korrosionsinstitutet ordf.
 
"Gruppen vill avslutningsvis påtala fördelen med att uppskjuta den slutliga förvaringen av avfallet i minst 30 år – gärna 100 år. Fördelarna med detta är flera: Dels avklingar aktiviteten och värmeutvecklingen från avfallet, dels utvecklas teknik och vetenskap så att förvaringen kan utföras på ett tekniskt-ekonomiskt optimalt sätt."
 
Olle Grinder, Naturskyddsföreningen och MKG talade om den så kallade "sauna-effekten" (förångning av vatten i deponeringshålen som ger en anrikning av salter i hålen). Enligt Olle Grinder kan man få en salthalt som är mycket korrosiv efter bara tio år. SKB hävdar att vattenångan inte kan lämna deponeringshålen. "Där är vi inte överens" sa Olle Grinder.
 
Rätten gav SKB möjlighet till en slutreplik. De lämnades av /Saida Laârouchi/ Engstöm, nu direktör för SKB. Hon talade om SKB:s vetenskapliga och rigorösa sätt att jobba med hög kvalitet.
 
Förhandlingen slutade som planerat nästan prick 17:00.
 
Påminnelse: fredag 15 september är sista dag för att anmäla intresse att delta i synen i Oskarshamn och Forsmark. Information finns i förhandlingsordningen, se t.ex. http://www.nonuclear.se/kalender/mmd-huvudforhandling2017kbs3
 
För mer information se http://www.nonuclear.se/kbs3. För aktbilagorna se  http://www.mkg.se/aktbilagor. MKG:s hemsida är det enda plats att alla aktbilagor är publicerad på Internet.
 
- slut -

Dag 7, september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 7 onsdagen den 13 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
--------------------------------------------------------------------------------------------

I dag handlade förmiddagen om att ställa frågor och besvara tidigare ställda frågor.

Inleddes med att domstolen ställde 7 nya frågor till SSM -Strålsäkerhetsmyndigheten- som de ska besvara senare. Östhammars kommun och miljöorganisationerna Milkas och MKG ställde även några frågor till SSM. Därefter gavs ordet till sökanden SKB som besvarade flera frågor som tidigare ställts, tex hur ska slutförvarets transporttunnlar tillslutas och svaret var att upp till 200 meters höjd ska de återfyllas med bentonitlera och ovanför den nivån ska bergkross och betong varvas. Tidigast 2085 enligt SKB:s tidplan ska detta ske.
Vad beträffar strålningsrisken från slutförvaret så svarade SKB att den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige ligger på 1-2 millisivert (mSv/år) en ökade efter Tjernobyl-olyckan i delar av Sverige med 1-1,5 mS/år, dock ej i Forsmarkområdet. Flygresor, rökning, medicinska undersökningar ökar också strålningen med storleken 1-3 mSv/år. Efter att slutförvaret stängts så ska det inte öka bakgrundsstrålningen, enligt SKB.

På frågan i förra veckan från domstolen till SKB om ansvaresfrågan efter tillslutning av slutförvaret, svarade nu SKB att de anser att slutförvaret inte utgör en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, men att SKB nu har ansökt om ett tillstånd som inte är begränsat i tid, vilket innebär att SKB:s även är ansvarig efter förslutningen. Naturskyddsföreningens närvarande advokat ansåg att i domen bör denna fråga regleras.

Efter lunch kom förhandlingen in på den viktiga frågan om MKB -MiljöKonsekvensBeskrivning-. Den föredragande från SKB var civilingenjör Setzman. Samråd enligt miljöbalken har gjorts vid 60 olika möten från år 2002. Preliminär MKB för inkapslingen i Orskarshamn var klar 2006 och för slutförvaret i Forsmark år 2010.

I MKB:n redovisas att behovet, den totala mängden koppar för de 6,000 kapslarna är 45,000 ton vilket motsvarar ca hälften av Sveriges egen årsproduktion av koppar. Vad gäller bentonitlera så är det totala behovet ca 1/4-del av den årliga världsproduktionen. 

I den viktiga alternativredovisningen i MKB:n anges att noll-alternativet till mellanlagret Clab i Orskarshamn är en fortsatt lagring där åtminstone i de närmaste 100-talet år, samt vad beträffar slutförvaret är noll-alternativet att inte bygga något slutförvar.  

Inlämnad MKB till domstolen omfattar 350 sidor. 

Under punkt 33 på dagordningen, motparters sypunkter på MKB:n så yttrade sig SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten, som är en remissinstans till domstolen och förklarade sig nöjda med inlämnad MKB, medan miljöorganisationerna Milkas och MKG avslog den på grund av bland annat brister i redovisningen av strålsäkerhetsfrågor och att den är ofullständig, liksom bristande alternativredovisning, vilket MKG anser utgör processhinder och anser att MKB:n bör avvisas.

Enligt Esbosamråd-paragrafen, en internationell överenskommelse om gränsöverskridande miljöpåverkan, har över ett 15-tal yttranden inkommit som domstolen läste upp. 
Efter det besvarade SSM en del obesvarade frågor som uppkommit tidigare i dag.
 
SLUT för i dag och denna andra veckan i Stockholm. I morgon torsdag eftermiddag är det extra förhandlingstid inlagt då kopparkorrosions-problematiken ska ytterligare debatteras mellan parterna eftersom de inte blev färdiga med det i förra veckan. Alla ska komma till tals, -har ju domstolen sagt.

Domstolsförhandlingen fortsätter nu i Oskarshamn i en vecka men först måndagen den 2 oktober. Sedan följer en vecka i Forsmark/Östhammar och sedan en slutvecka i Stockholm med början 23 oktober. På återhörande!

Dag 6, september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 6, tisdag 12 september  från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

Gårdagen avslutades med en lång och delvis upphetsad debatt om kopparkorrosion med avseende på de kopparkapslar som kärnbränsleavfallet är tänkt att slutförvaras i. Debatten som skedde på hög vetenskaplig nivå blev inte klar utan ska fortsätta på reservdagen nu på torsdag.

Dagen inleddes och ägnades åt repliker enligt domstolens "körschema". Inleddes av SKB på kritiken som uppkom under förra veckan om "bastueffekten" och bentonitlerans funktion kopplat till den bentonit som ska omsluta kopparkapslarna i bergrummen och vara en extra skyddsbarriär i slutförvaret. 

SKB hävdar att deras egna studier och fältförsök har visat att en bastueffekt mycket riktigt uppstår på kapselytan och att fukten stannar i kapselbentoniten men sprids inte upp till bentonitblocken som man ska återfylla bergtunnlarna med. SKB bekräftade även att inlagring av salter sker i kapselbentoniten men påverkar inte eller försämrar inte hållbarheten i bentoniten. SKB-experten sa också att i Sverige är LKAB i Kiruna största förbrukaren av bentonit och används vid pellertstlllverningen. Sverige har ingen egen produktion av bentonit men att Grekland är en mycket stor producent/har stora fyndigheter av denna lera.

Sedan bemöter SKB:s expert Raymond Munier synpunkterna på jordskalvproblematiken vid slutförsvarsområdet. Samt om "linsen" vid Forsmark som man pratade om i förra veckan. Både förra bemötandet liksom detta, sker på en hög vetenskaplignivå. Man får "som plus" lära sig mycket under denna domstolsförhandling. Sverige har i snitt 500-700 skalv per år under magnituden 1, 10 under 2 och 1 under 3. Världens hittills största skalv inträffade i Chile år 1965 och var på magnituden 9,5. Störst skalvområde i Sverige ligger efter norrlandskusten. Forsmarkområdet har få skalv vilket visades på bild. Deformationshistoriken är av synnerligen betydelse för att förstå framtiden, sa SKB-talaren. Vi har troligen haft ett 10-tal istider vid Forsmarksområdet som "masserat berget" under tidens lopp. Isens närvaro vid istid förhindrar skalv, fick vi också veta. SKB har utgått från att det i framtiden kommer att ske stora skalv i området och designat slutförvaret därefter. Tunnlar är resistenta mot skalv, sa talaren vidare. Fortsatt forskning och optimering inom detta område pågår fortfarande, avslutade SKB denna punkt med.

Replik på dagens repliken följde därefter mellan docent Mörner resp professor Henkel och SKB:s geologiexpert Munier och ord som subduktionszon, plattektonisk, postglacial, grabenstruktur, användes och jag fattade ingenting ska sägas.

Replik från SKB och motrepliker från miljöorganisationen MKB om säkerhetsanalysen och lokaliseringen av slutförvaret, fick avsluta dagen. 30 av 105 punkter på förhandlingsschemat är nu avklarade. 

SLUT för i dag från förhandlingen i Mark- ovh Miljödomstolen på Qualite hotell i Nacka.

Dag 5, september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 5, måndagen den 11 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------

Vi är nu inne i vecka 2 av 5 i denna domstolsprocess. Sökande är kärnkraftsindustrins eget bolag Svensk Kärnbränslehantering AB. Domstolen kommer inte att besluta utan lämna en rekommendation till regeringen som är beslutande instans i detta stora ärende om hur omhändertagandet av utbränt kärnbränsle ska gå till.  
I förra veckan fick vi veta hur de olika parter i målet ser på ansökan:

- Östhammars kommun ska ha en rådgivande folkomröstning i början på nästa år och tar därefter slutligt ställningstagande.
- Oskarshamns kommun ska inte ha folkomröstning och säger Ja till ansökan.
- Strålsäkerhetsmyndigheten SSM tillstyrker.
- Naturvårdsverket tillstyrker
- Kärnavfallsrådet tar inte ställning eftersom de är ett råd under regeringen.
- Länsstyrelsen i Kalmar län och Uppsala län tillstyrker.
- Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG avstyrker.
- Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas avstyrker.
- Organisationen SERO avstyrker.
- Föreningen Värmland mot kärnkraft avstyrker.
- En korrosionsforkargrupp på KTH avstyrker.
- 6 enskilda personer avstyrker, varav flera är tunga forskare.

I förra veckan fick den sökande SKB med hjälp av olika expertis presentera sin ansökan inför domstolen. Därefter senare i veckan fick de som yrkat på avslag på ansökan ordet. 

Fredagen avslutades med ett intressant anförande om den så kallade djupa borrhål-metoden, en metod som miljörörelsen förordar. Föredragen av professor Fergus Gibb, Sheffield England som har studerat slutförvar i djupa borrhål under många år. Fördelen är, hävdade han, säkrare förvaring, kortare genomförande tid, betydligt billigare. 20 sådana borhål skulle krävas i Sveriges fall.

Vecka två inleddes nu med att miljöorganisationen MKG hade kallat in ytterligare en expert på djupa borrhål, forskaren Andrew Orrell från USA. Han har deltagit under lång tid i den amerikanska forskningen om djupa borrhål som slutförvaringsmetod, den metod som miljörörelsen förordar men inte utretts nämnvärt av den sökande SKB. USA-forskningsprogramet avbröts av den nya Trumph-administrationen. Orrell hävdade att djupa borrhål-tekniken ger större strålningssäkerhet kopplat till lägre kostnad. Offert fanns från 4 olika borrföretag för att borra ett prototyphål men man hann inte påbörja innan det avbröts. MKG avstyrker ansökan både med avseende på metod och platsval och hänvisar också till Miljöbalkens krav i 2 kapitel 3 paragrafen, att bästa möjliga teknik ska användas. 

Efter lunch fick SKB göra replik-bemötande på de avvikande synpunkter som framkommit sedan torsdag eftermiddag. De inledde med replik på djupa borrhål som de menar skulle ta lika lång tid att utveckla och verifiera som det tar att bygga KBS-3 bergförvaret. Att sammanföra en större mängd kärnbränsleavfall på liten yta kan leda till en kritisk massa som kan starta en kedjereaktion, menar SKB. Frågan diskuterades mellan de olika parterna.  

SKB bemötte synpunkter på strålsäkerhetsfrågor och cancer, med att de hänvisade till. internationella beräkningsgrunder som UNCEAR, ICRP, EU, som SKB tillämpar. 

Angående kopparkorrosions-problematiken hävdar SKB experter att man valt koppar för det är efter guld och silver den vanligaste metall som har bäst korrosionsbeständighet. Man har valt en kvalité med låg syrehalt och en oberoende forskargrupp på Ångsröms-laboratoriet har på uppdrag gjort en oberoende undersökning som resulterat i att korrosionen kan bli 0,3 millimeter på 1 miljon år. SKB har även gjort fältförsök i Äspölaboratoriet i Oskarshamn både i varm som kall miljö. Korrosion av kopparkapseln i den miljö den ska vistas i kan i sämsta fall bli bara några millimeter på 1 miljon år, hävdar SKB:s experter. En lång vetenskaplig debatt skedde i denna kopparkorrosionsfråga som få av oss i salen kunde delta i eller förstå.

SLUT för i dag måndag. Blev dock lite övertid, planerad sluttid kl 18,00 blev 18,50.

Dag 4, fredagen den 8 september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad, som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 4, fredagen den 8 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
 
I går eftermiddag fick de parter som motsätter sig ansökan ordet, och det fortsatte i dag hela dagen. I går "sågade" geologie docenten Karl-Axel Mörner och geologier docenten Herbert Henkel ansökan med avseende på geologin i den valda slutförvarsplatsen. Mörner sammanfattade det hela i 8 punkter som jag nu har fått ta dela av och vill gärna sammanfatta nedan eftersom geologin kopplad till slutförvarsplatsen är en grundbult i hela SKB-konceptet. 1. KBS-3 metoden förutsätter att berggrunden är exceptionell stabil, vilket inte är fallet. 2. Forsmark är inte "bästa platsen". 3. Påståendet om ett säkert förvar i 100,000 år kan inte styrkas. 4. SKB:s säkerhetsanalys är dålig och baseras på överoptimistiska antaganden. 5. En riskbedömning måste innefatta paleoseismiska händelser vilket SKB:s inte gör. 6. Metangastektonik (metangasexplosioner) har SKB inte alla räknat med vilket kullkastar SKB:s säkerhetsanalys. 7. Metod för att konvertera tsunamivågors höjd till jordbävningsmagnitud har inte beaktats. 8. SKB:S klimatscenario underkänns.
 
Fredagen förhandling i Mark- och Miljödomstolen inleddes med stark kritik på korrosionsproblematiken av kopparkapseln. De som har följt detta ärende vet att det sedan länge råder delade meningar inom forskarvärlden, eller rättare sagt mellan SKB:s sakkunninga och anlitade forskare och materialforskare tex från KTH.

I dag "sågades" kopparkapseln som säkert skydd i 100,000 år, skulle man kunna säga!

Torbjörn Åkermark, forskare inom material och ytskikt, fd Stockholm universitet inledde. Hans slutsats är att korrosionen av kopparkapselen är 1,000-10,000 gånger större än vad SKB anger. Han illustrerade detta som en karta där SKB bara tittat på en liten del av kartan och han yrkade på avslag på KBS-3 metoden.

Peter Szakalos korrosionsforskare mm på KTH, företräder en grupp forskare på KTH som underkänner KBS-3 metoden pga korrosionsproblematiken av kopparkapseln som de anser är så mycket större än den SKB anger vilket gör att denna skyddsbarriär kan falera långt före tidsperioden 100,000 år. 

Kopparkorrosionhastigheten i slutförvaret är mer än 1,000 gånger snabbare än vad SKB anger, anser denna KTH-grupp. Han nämnde även att SKB:s teoretiska beräkningsmodell strider mot alla exprimentella korrosionsdata. Detta kan förvärras av så kallade läckströmmar från den stora likströmskabel som går ifrån Forsmarks närhet till Finland, läskströmmar ger dokumenterad korrosion i omgivningen vet man. "Saunaefftekten" kring kopparkapslarna  kopplat till vatteninläckning i denna gruvmiljö bidrar också till ökad korrosion. En 6 meter tjock kopparkapsel krävs för ett säkert förvar, ansåg han. Om SMM tog hänsyn till etablerad fri forskning, borde de avstyrka KBS-3 metoden, vilket även domstolen borde göra, avslutade han.
 
Christopher Busby fristående internationell forskare inom cancer kopplat till strålning från bl.a kärnbränsleavfall var nästa talare och han representerade sig själv. Han hade ett längre anförande på Engelska om joniserad strålning-radioaktiv strålning. Östersjön är redan Världens mest kontaminerade sjö, Forsmarkprojektet kommer att öka det, hävdade han. Hans slutsats är att redan en liten mängd strålning från kärnavfallet leder till dödsfall av barn. Sammanfattningsvis presenterade han en annan uppfattning om strålningsrisken än SSM.
 
MKG "Miljörörelsens kärnavfallsgranskning" fick sedan ordet och presenterade en lång och omfattande argumentation och dokumentation för sitt avslagsyttrande och har även tagit in utomstående sakkunniga. Kopparkapseln kan redan pga korrosion haverera efter några 100-tals år, hävdar de och hänvisade till inlämnad dokumentation, tex "Saunaeffekten" som bergsingenjören och forskaren Olle Grinder ingående redovisade. 

Nästa invändning från MKG var i lerfrågan och påstår "Bufferten med Bentonitleran runt kopparkapseln kommer inte att svälla och skydda kapseln som SKB påstår." Man har här kallat in senior professor från Luleå Tekniska högskola Roland Pusch. Bentonit är ett samlingsnamn på leror som kommer från vulkaniskt asknedfall i havet för mycket länge sedan. Vilken lerkvalite ska man välja och finns tillräckliga mängder? En kunskap är att cementerad lers sväller inte. Slutsats: Mera utvecklingsarbetebehövs.

Näst inkallad MKG-expert var Fergus Gibb professor i Petrology o geokemi, Sheffield, England. Han har speciellt studerat slutförvar i djupa borrhål. Helfodrade borrhål 4-6 kilmeter djupa där avfallet förvaras längst ner och som sedan fylls med cement och försluts. I så djupa borrhål är berggrunden så stabil att avfallet förvaras intakt i miljontals år. Forskning på djupa borrhål har bedrivits på senare år och 2016 hölls en internationell konferens om detta i Sheffield. Miljöpåverkan med denna metod anser han är mycket mindre och genomförande tiden blir avsevärd kortare. Sveriges totala kärnbränsleavfall 12,000 ton skulle kräva ca 20 sådana hål på en yta motsvarande några fotbollsplaner och kostnaden bli ca en fjärdedel, angav han.

I dag blev det "övertid" i förhandlingarna som avslutades kl 17,30.

SLUT för i dag - trevlig helg!

Dag 3, torsdagen den 7 september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 3, torsdagen den 7 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
 
Första rättegångsdagen var domstolens dag, i går var det den sökandes SKB "Svensk kärnbränslehantering AB:s" dag, i dag var det statens kontrollorgan SSM "Statens strålsäkerhetsmyndighet:s" dag, i alla fall hela förmiddagen. SSM är statens högra hand att vara myndighet och kontrollorgan vad gäller strålsäkerheten, att se till att inte människa och miljö skadas av strålning. 

SSM har sedan slutet på 90-talet haft en grupp på ca 15 personer som följt detta arbete med slutförvar av använt kärnbränsle. De är i denna process motpart-kontrollorgan och har lämnat in en rapport på runt 700 sidor om hur de ser på den långsiktiga säkerheten kopplat till SKB:s ansökan om metod och slutförvar av använt kärnbränsle. De har producerat nästan 100 granskningsrapporter och begärt 70 kompletteringar och förtydligande av ansökan. Fokus för SSM har varit på platsundersökningarna, anläggningssäkerhet och långsiktig säkerhet. SSM yttrar sig till Mark- och Miljödomstolen, men det är till regeringen de lämnar sitt ställningstagande, lite komplicerat att förstå för en lekman, men det är i slutändan regeringen som säger Ja eller Nej till SKB:s ansökan, inte Mark- och Miljödomstolen.

SSM redovisade i 10 steg hur hela deras roll och process ser ut, och den börjar nu med att yttra sig till Mark- och Miljödomstolen om SKB:s ansökan, steg 1, och slutar kring nästa sekelskifte med att ge medgivande till att försluta slutförvaret, i steg 10. Under hela processen kommer de att vara en fristående kontrollerande och granskande myndighet. 

SSM har delat upp sin granskning i dels 1,000 år, 100,000 år och dels tiden bortom 100,000 år. SSM:s konstaterar "att ansökan har förutsättningar och bästa teknik som gör att ett säkert och långsiktigt förvar erhålls." 

Under den efterföljande frågestunden lyfte flera frågan om ett eventuella vänskapsband föreligger mellan kontrollerande myndigheten SSM och den sökande, SKB "Svensk kärnbränslehantering".

Östhammars kommun fick därefter ordet och meddelade att de hade inga synpunkter på KBS-3 metoden eller slutförvaret i dag, utan vill återkomma med sina frågor när domstolen senare besöker Forsmark.

Efter lunch var det inplanerad talartid för de som yrkat på avslag på ansökan. Först ut att tala var geologie docent Nils-Axel Mörner. Han höll ett långt faktaspäckad "vetenskaplig" redovisning över varför han anser att sökt plats men även metod inte håller måtten. Explosiv metangastektonik, framtida glaciationer mm, mycket geologisk forskningsfakta redovisades. Han sammanfattade avslutningsvis sina avslagssynpunkter i 8 punkter och fick applåd.

Därefter fick Miljörörelsens kärnavfallssekteriat "Milkas" ordet och Eva Linderoth, Rolf Hansson, Miles Goldstick, Britta Kahanpää, hade inlägg. Elisabet Holmström Kärnkraftfritt Norrbotten, Alfred Maultasch Värmland mot kärnkraft, geologie docent Herbert Henkel.

Avslutningsvis en eloge till domstolen som tidsplanerat rättegången så bra att vi kunde avsluta dagen en kvart före plan, klockan 16,45.

SLUT från dag 3.

Dag 2, onsdagen den 6 september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 2, onsdagen den 6 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggning för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
 
I dag var det "SKB:s dag" kan man säga, från klockan 09 till klockan 17, för dagen ägnades åt att SKB redovisade mera i detalj sin ansökan för domstolen. Metodval, platsval och säkerhet efter förslutningen, hade de valt att indela redovisningen i.
 
Noterades under Metodval: SKB har valt det de kallar KBS-3 metoden vilket innebär att man stoppar in det utbrända kärnbränsleavfallet i en 5 meter lång och 1 meter rund, 7,5 ton tung kopparbehållare som tillsluts efteråt genom en speciell svetsmetod som heter "friktionssvetsning med omröring". Varje kapsel innehåller då 2 ton använt kärnbränsle och för att slutförvara allt kärnbränsleavfall krävs 6,000 sådana kapslar och produktionskapaciteten i kapselanläggningen i Oskarshamn är planerad att vara en om dagen. 
 
Kapslarna stoppas sedan ner i individuella lodräta borrade hål isolerade med bentonit-lera med 6 meters mellanrum mellan hålen, i botten på 300 meter långa bergtunnlar, 500 meter ner i urberget. Att man valt just 6 meters mellanrum beror på att värmeutvecklingen inte ska värma upp den omgivande isolerande bentoniten varmare än till max 100 grader. Bentonit är en lera som tar upp vatten under expansion och används tex till kattsand.
 
Andra metoder har utretts, från att skicka ut avfallet i rymden till att gömma det under Antarktis. Frågan om använt kärnbränsle är ett avfall eller en resurs har diskuterats länge, men SKB betraktar det som ett avfall. I använt kärnbränsle finns det 1 procent plutonium redovisades. Totalt efter "kärnkraftepoken" kommer det att finnas 120 ton plutonium inkapslat i detta kärnbränsleavfallet. I tex Frankrike, England, Ryssland med flera kärnvapenländer upparbetar man kärnbränsleavfallet för att få ut plutoniumet till kärnvapen. Restprodukten förglasas då och ska så småningom slutförvars på något sätt men de har inte kommit så långt i den processen.
 
Metoden "djupa borrhål" som miljörörelsen ser fördelar i, vilket innebär att borra stora 5 kilometer djupa hål att slutförvara avfallet i, har också studerats. Att låta avfallet ligga kvar i mellanlager-bassängerna under marken i Oskarshamn i 100-tals år strider dels mot Svensk lagstiftningen men lämnar även över problemet till kommande generationer vilket väl ingen av oss vill. Hur andra länder gör med avfallet redovisades kort men man kan konstatera att Sverige ligger i täten. Endast Finland ligger före.
 
Noteringar under platsval: Att lokalisera inkapslingsanläggningen "Clink" till befintligt mellanlager i Oskarshamn har många logistiska fördelar bl.a medger det sjötransporter. 
 
Vad gäller platsval för slutförvaret så påbörjades detta arbete redan på 1970-talet och man undersökte först översiktligt i 8 olika kommuner i Sverige. Av de 8 tackade 6 senare nej till vidare undersökningar och då återstod Östhammar och Oskarshamn för noggrannare provborrningar och undersökningar. Några hundratals provhål har borrats enligt SKB. Det nära avståndet till havet, platsen i Forsmark ligger delvis under havet, har ingen betydelse anser SKB. Regeringen beslutade år 2001 att KBS-3 metoden ska användas som planerningsförutsättnng.   
 
Vad gäller gjorda säkerhetsanalys som är gjord och omfattar mer än 900 inlämnade sidor och bl.a baseras på Strålsäkerhetsmyndighetens SSM:s föreskrifter, så är en central frågor "Visar säkerhetsanalyserna att ett långsiktigt säkert KBS-3 förvar kan byggas i Forsmark?". "Är KBS-3 metoden tillräckligt bra på riktigt lång sikt?". "Kommer kopparkapslarna att förbli täta under hela analystiden 1 miljon år?". SSM kräver nämligen "att påverkan från slutförvaret under 1 miljon år är omkring en procent av den från den naturliga bakgrundsstrålningen".
 
Istider kommer och går med 100,000-120,000 års mellanrum, vet vi i dag, sa den föredragande från SKB! Ja det är hisnande perspektiv vi rör oss med när det gäller slutförvar av använt kärnkraftbränsle. Frågorna är många som man anser sig ha besvarat i ansökan! Värmeutvecklingen i berget, grundvattenrörelser, jordskalv, buffertens stabilitet, korrosion av kopparkapseln, är några exempel. Korrosion av kopparkapseln har diskuterats länge. Analyser som gjorts av SKB visar att "instängt syrgas" i bentonitleran svarar mot mindre än 1 millimeters korrosion, svavelföroreningen sulfid i grundvattnet och leran kan i värsta fall orsaka några millimeters korrosion innan bufferten mättats, allt sett i ett-milionersperspektiv. Om man tillämpar KTH-forskarnas betydligt högre korrosionsdata ger det ändå bara några millimeters korrosion på 1 miljon år, säger nu SKB. 
 
Ja den som lever får väl se, -tänker jag.
SLUT för i dag!
 
PS jag skrev i går. "Domstolen består av 8 personer varav 6 är jurister", fel ska varav 6 "dömmande" varav 2 är höga jurister, 2 tekniska råd, 2 särskilda ledamöter.

Dag 1, tisdagen den 5 september 2017
Index

Rapporten är skriven av styrelseledamoten i Milkas Sture Grönblad som även ansvarar för innehållet.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Rapport från dag 1, tisdagen den 5 september från Mark- och Miljödomstolen:s behandling av ansökan från SKB - Svensk Kärnbränslehantering AB - om metod och anläggningar för slutförvar av använt kärnkraftbränsle.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Bakgrund: År 2011 lämnade SKB som är kärnkraftbranschens gemensamma bolag för att ta hand om kärnkraftavfallet och slutförvara det, in en ansökan om metod och anläggningar för detta. Därefter har ansökan varit ute på bred remiss och kompletteringar har gjorts. Nu återstår fem Ja enligt SKB innan det är klart. Från Mark- och Miljödomstolen, från Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, från Östhammar och Oskarshamn kommun och från Regeringen, innan "spaden" kan sättas i marken.
 
När domstolsförhandlingen började var laguppställningen: Domstolen 8 personer varav 6 är jurister, SKB 17 personer, kommunerna 10 personer, Strålsäkerhetsmyndigheten 8 personer, statliga organen Kärnavfallsrådet-Naturvårdsverket-Länsstyrelserna totalt 15 personer, Miljörörelsens kärnavfallssekretariat "Milkas" 5 personer, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning "MKG" 4 personer, övriga miljörepresentanter med talan 5 personer, journalister och åhörare säg 15-20 personer.
 
Det meddelades att 19 förhandlingsdagar är inplanerade och tidsplanen har 106 punkter.
Det konstaterades även att inga formella hinder var anmälda varför processen kunde påbörjas. 
Domstolens ordförande Anders Lillienau meddelade att domstolen lämnar sitt ställningstagande till Regeringen senast den 22 december i år och om Regeringen säger Ja till ansökan återförs den till Mark- och Miljödomstolen som då fastställer villkoren.
Domstolen tog även upp två nya frågeställningar som de vill få belysta och det var ansvarsfrågan efter att slutförvaret var tillslutet och träd planerats ovanpå.
 
Sedan följde SKB:s formella yrkanden som tog endast 10 minuter. Nuvarande mellanlager Clab i Oskarshamn byter namn till Clink när Clab kompletterats med en planerad inkapslingsanläggning, meddelades även som en liten detalj.

Efter SKB:s yrkande kom motpartens yrkande:
-Östhammars kommun ska ha en rådgivande folkomröstning i början på nästa år och tar därefter slutligt ställningstagande.
- Oskarshamns kommun ska inte ha folkomröstning och sa nu att de tillstyrker ansökan.
-Strålskyddsmyndigheten SSM tillstyrker.
-Naturvårdsverket motsätter sig inte ansökan.
-Kärnavfallsrådet tar inte ställning eftersom de är ett råd under regeringen.
-Länsstyrelsen i Kalmar län tillstyrker.
-Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker.
-Miljörörelsens kärnavfallsgranskning  MKG avstyrker.
-Miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milkas avstyrker.
-SERO ej närvarande men avstyrkt skriftligt.
-Nils-Axel Mörner och Herbert Henker avstyrker liksom 4 personer som inte var närvarande har avstyrkt skriftligt.
 
De klagande fick nu utveckla sin talan mera i detalj. Sedan var det SSM:s tur enligt dagordningen utveckla hur de jobbar med denna ansökan och de tog ca en timme på sig för det. 
Noteringar: SSM är staten expertmyndighet för joniserad strålning tex från kärnavfall eller mobiltelefoner.
 
Nu föreligger två ansökningar enligt kärntekniklagen som SSM ska prövas och deras yttrande lämnas direkt till regeringen. Om Ja därifrån återförs ansökningarna till SSM som fastställer villkoren. SSM ställningstagande lämnas till regeringen senast kommande årsskifte.

Har sökande gjort troligt att det finns förutsättningar att uppfylla samtliga krav på strålskydd och kärnteknisk säkerhet?  SSM finner "Att sökande har möjligheter och förmåga att hantera osäkerheter i säkerhetsredovisnngen och förmåga till vidareutveckling och optimering av konstruktioner." 
 
SKB stod sedan på tur för redovisnig av sin sökan, vilket tog runt två timmar.

Noterades: SKB konstaterade att efter 100,000 år är strålningsnivån på använt kärnbränsle nere i en strålningsnivå som motsvarar bakgrundstrålningen. Ekonomiskt så har upp till nu förbrukats 43 miljarder för forskning och utveckling plus att bygga och drifta befintligt slutförvar för lågaktivt avfall. Finns just nu i avfallsfonden 63 miljarder och beräkningen nu är att det går åt 141 miljarder totalt för att ta hand om kärnkraftens avfall. Under 2016 betalades i snitt in 4,1 öre per producerad kWh till avfallsfonden. Upp till nu finns totalt 6,500 ton använt kärnbränsle i vattenbassänger i Oskarshamn. När kärnkraftepoken är slut är prognosen att det har producerats 12,000 ton högaktivt kärnbränsleavfall. 
 
Historiskt så har kärnkraften haft en "Pionjärtid" med forskning och uppbyggandet 1945 till 1972, en "Uppbyggnadstid" 1972 till 1985, en "Produktionstid" från 1985 och framåt. 1968 avskrevs tankarna på ett Svenskt kärnvapenprogram och 1980 hade vi folkomröstningen. Clab mellanlager i Oskarshamn för använt kärnbränsle var klart 1985 och slutförvaret för lågaktivt kärnavfall i Forsmark var klart ett år senare. Internationellt sett finns totalt ca 300,000 ton använt kärnbränsle och Finland är först ut att bygga ett slutförvar som påbörjades under 2016 vilket ska ligga 430 meter ner i berget och är enligt KBS-3 metoden. KBS-1 var en metod med inglasning efter upparbetning medan KBS-2 och 3 är direktdeponering, där 3:an står för 3 barriärer, berget, bentoniten och kopparkapseln. 
 
SLUT på rapporten från dag 1.
Index

Publication year